Sida 251
bjuder man dem på de ofvan nämnda kakorna, hvilka dock för det mesta äro torra.»
Några ytterligare smådrag från de första intrycken af det främmande landet må anföras. Vid framkomsten till Stockholm, berättar vår resande, gjorde de båda rodderskorna toalett och pådrogo handskar, innan de begåfvo sig in i staden. En tillfälligtvis påträffad gammal italienare tjänstgjorde genast efter ankomsten till Stockholm såsom tolk och förde den resande till värdshuset »Hvita Björn», hållet af en fransman vid namn Balthasar. Sakerna omhändertogos af soldater: det var nämligen deras rättighet, med uteslutande af andra, att på tjänstfria stunder öka sina inkomster såsom bärare åt resande.
I »Hvita Björn» fick man för 4 karoliner i veckan ett godt härberge. Spiskvarter hölls på ett annat ställe af en engelsman vid namn Cupper; man brukade nämligen icke, säger Bichi, bo och äta på samma ställe i Stockholm. Middagsmåltiden kostade »15 soldi»; och det anmärkes såsom egendomligt, att man endast tidigt på dagen (la mattina) kunde få mat utan särskild beställning. För aftonen var det nödigt att beställa på förhand; vanligen nöjde man sig med att till sin bostad låta hämta litet munförråd. »På stadens kaffehus — heter det vidare i anteckningarna rörande anstalter för resandes bekvämlighet — spelar man bräde, röker tobak och dricker vin eller kaffe; man kan ej gärna slå sig ner där utan att göra någotdera. Man brukar dricka rhenskt vin tillsammans med ett mineralvatten från Flandern kalladt Spré (Spa?), som införes i förseglade lerkrus. Så fort detta vatten kom-
Källa: Project Runeberg ·