Sida 258
het i sammanhang med en framställning af sina åsikter om Sveriges allmänna förhållanden. Innan vi afsluta redogörelsen för Bichis anteckningarmed denna mera allmänna karakteristik af landets konung och tillståndet i hans rike må här ytterligare antecknas några reseminnen af mera enskild beskaffenhet.
I sällskap med Axel Lewenhaupt företog Bichi i augusti 1696 en utflykt till Västmanland och Dalarne för att bese silfvergrufvorna vid Sala och de stora kopparverken vid Falun. De resande flirdades med fyra hästar i Bichis egen vagn, köpt i Stockholm för den blif-vande återresan genom Sverige till Danmark, och medförde två betjänter. Det svenska skjutsväsendets förträffliga anordning väckte Bichis, ej mindre än Maga-lottis lifliga erkännande. I detalj beskrifver han allmogens åkdon, anspann och seldon; inrättningen af milstolpar och grindar så väl som grindpojkarna väckte äfven hans uppmärksamhet. »Man kör icke allenast i skarpt traf, utan t. o. m. i galopp», skrifver han om befordringssättet. Endast på söndagarna fick man vänta; den stränga kyrkopolisen fordrade, såsom nämndt är, att alla skulle infinna sig vid gudstjänsten.
I Sala fanns en ganska stor gästgifvaregård med många rum och god förplägning. Utförligt beskrifves Sala grufva och nedstigandet däri. Grufvans föreståndare följde dem vid nedhissandet: han började då att högt sjunga psalmer och böner, uppmanande främlingen att instämma, därför att man alltid vid nedstigandet i grufvan borde bedja till Gud för att undgå olyckshändelser. Bichi svarade, att äfven han bad till
Källa: Project Runeberg ·