Sida 272
samma tider fört med sin make, samt från andra papper, som hon och hennes närmaste efterlämnat, är det som här några drag blifvit antecknade till belysning af tidens bild. Dessa papper visa, om man så vill, ett stycke »fin de siécle», ehuru i en annan stil, än hvad som man i våra dagar anser karakteristiskt för det slutande århundradet. Huru glädjelöst än 1800-talets »fin de siede» må vara, så ville dock säkert ingen af oss se de förhållanden återvända, som träda oss till mötes i dessa tvåhundraåriga papper.
Och dock var äfven 1600-talets slut ett stycke af vår storhets oförgätliga tid: det var aftonen före Karl XII:s korta segerdag. Vår vördnad är denna tid väl värd, om vi än ej blunda för dess brister. Vår sympati förtjäna ock de, som suckade under bekymmer, hvilka hade sin grund i allmänna mera än i enskilda förhållanden, låt vara att grämelsen stundom gaf sig luft i former, som förefalla oss främmande, kanske groteska.
* *
*
Den tappre generalen Arvid Forbus, hans hustru Margareta Boije och det hem, som de byggde under de stora krigens tid, höra till de »svenska bilder», som vi i det föregående sökt teckna. Detta vördnadsvärda äkta par hade en enda dotter, Sofia Juliana Forbus, gift grefvinna De la Gardie. Genom sina bref har hon lämnat oss en inblick i en familjeinteriör af annat slag, en generation efteråt. Äktenskapets lycka torde väl ej heller där hafva saknats; men tidernas skick gifva åt den senare delen af den sista Forbus-ättlingens och
Källa: Project Runeberg ·