Sida 81
fiider hade, släktled efter släktled, kämpat i dessa strider. Henrik Horns fader föll vid Kirkholm i Lifland, hans farfader var den berömde fältherren Henrik Claesson Horn, Kanckasgrenens stamfader, hjälten från Johan III.s ryska krig.
Om Henrik Horns egna krigsbedrifter under fälttågen i Östersjöländerna har ej häfden mycket att förtälja. Men några bref från den manhaftige öfversten till hans unga hustru visa några drag, som synas betecknande för mannens och tidehvarfvets kynne. Efter bröllopet följde den 21-åriga bruden sin make öfver Finska viken till Reval och Riga, och vistades där, medan han var i fält i Lifland och Kurland. Från fältlägren skref Henrik Horn korta bref till sin »hjärtans aller käraste hustru», hvilken han önskade »mycket godt både till själ och lif». I slutet af ett bref sänder han »hjärtekornet» följande hälsning:
»Ade*, mång tusende godnatt,
Min aller käresta tröst!»
Men kort måste han skrifva; han hade, såsom då han låg i lägret utanför Diinaburg, »icke tid att länge blifva borta från löpgrafvarna». Fältlifvets försakelser kände han på sitt vis. »Matvaror vanka här nock», skrifver han, »men en drick öl har jag icke fått på 8 dagar, utan vatten hafver varit det bästa, och ingen marketenter har heller kunnat följa oss.» När han erfarit, att några vederdelomän velat gifva honom skulden för oordningar, som förefallit inom Rigas gar-
* Adieu.
Svenska bilder fran 1600-talet.
Källa: Project Runeberg ·