Tillbaka Read Runeberg

Tids-runor

Originalsida 9
Originalsida 9
Originalsida 8
Originalsida 9
8–9

Sida 9

NN ND SDR FY REA Av a NN AR BR. fran RN rr Å tip k > -

CAFSKEDS-SÅNG:

Farväl Welika:sBort jag drar till örlog och till strid, När man är ung man' verka bör: ty det är 'kraftens tid; Den som bortslumrar morgonen, den slumrar bort sin dag: Allt stillestånd är sinnets död, och jag vill-lefva jag.

I Warschau hafva kraft och mod-i år Allhärjar ting. Te Deum sjunger, äran der! i högväxt kämpering; Farväl Welika. Dit jag drar att blifva lifvet värd:

I stridens gny jag VIE väl, der bor jag 1 mitt svärd.

För Ynglingen finns mången. väg att vandra FR UPpå» Och lagrar skjuta äfven der som fridens tempel stå. Hvad än man gör är ära värdt blott det är rätt och fritt; Men de begripa lifvet Blott som ha med döden stridt. När vintern kommer, kanske då jag kommer hem igen, Hvem vet sin främtid? I hvar strid man knutar just om den, Men; om :du får en! lock: iaf. ig i hjertblod. doppad — | s då — — Då skall jag i Jat sunnanvind besöka dig änd$O

Källa: Internet Archive ·