Sida 99
2. Fysik utan apparater
förströelse, som har någonting så tilldragande för den färgälskande konstnären, är icke mindre vacker eller mindre underhållande i den lärdes ögon. Newton har gjort detta experiment till föremål för sina studier och betraktelser och efter hans tid intaga såpbubblornas färger en häfdvunnen plats bland optikens märkligaste företeelser; man kallar dem i fysiken »färgringar i tunna lameller.»
Elektricitet och Magnetism.
Till och med elektricitetens lagar kan man studera med tillhjelp af vanliga föremål.
Gnider man en lackstång mot ett stycke kläde, kan man genast se den draga till sig små, lätta pappersbitar, som befinna sig i dess närhet.
För öfrigt kan man med lätthet förfärdiga en liten pendel, som ännu tydligare visar denna elektricitetens attraktionsförmåga. Man fäster en i öfre ändan böjd ståltråd i en träkloss, som bildar fotställning; vid ståltråden bindes en silkestråd, i hvars ena ända är fästad en liten kula af kork. Den genom gnidningen elektriserade lackstången drager genast till sig den lilla kulan, såsom fig. 72 visar.
Med ett ark papper kan man framkalla gnistor. Man tager ett ark styft ritpapper af stort format, upphettar det till en hög temperatur och lägger det på ett bord af trä. Derpå gnides papperet med handen, som bör vara fullkomligt torr, eller ett stycke ylletyg, till dess att det häftar vid bordet. Derefter lägger man en nyckelknippa på papperets midt och lyfter sedan upp detta, i det man fattar det i två hörn. Om någon i detta ögonblick närmar sitt finger till nyckelknippan, så framkallar han derur en lysande gnista. Metallen har upptagit den på papperet utvecklade elektriciteten; om luften är väl torr och papperet upprepade gånger blifvit upphettadt, kan gnistan erhålla en längd af ända till 2 centimeter.
Källa: Project Runeberg ·