Sida 163
FJERDE KAPITLET.
Sannolikhetsräkningen och de matematiska spelen.
Vi vilja nu rikta våra läsares uppmärksamhet på en del försök, som, en gång mycket omtyckta, nu synas vara i det närmaste öfvergifna. Vi vilja tala om tillfälligheternas beräkning, en vetenskap, som ännu är bekant under namn af probalitetskalkyl och som förr studerades med ifver, men nu hardt nära fallit i glömska.
Föranledd af en nyck hos ett qvickhufvud, chevalier de Méré, hvilken år 1734 framlade för Pascal två svåra fall angående spel, har beräkningen af tillfälligheterna gifvit upphof åt studier af en helt ny art. Det gälde att matematiskt uppskatta den grad af tillförlitlighet, man kunde tillskrifva vanliga gissningar.
Vi skola icke tala om de mångfaldiga undersökningar, till hvilka detta särskilda studium gifvit anledning, ej heller om de af Laplace uppstälda grundpåståendena, men vi skola framhålla några sakförhållanden af intresse. Jakob Bernouilli har på följande sätt framstält resultatet af sina forskningar rörande sannolikhetsräkningen.
En urna, som innehåller hvita och svarta kulor, ställes
