Sida 111
3. Seendet och synvillorna
SEENDET OCH SYNVILLORNA. 111
man dragit till med tillräcklig kraft, kan snurran erhålla en hastighet af sextio hvarf i sekunden, och hon löper en ganska lång stund.
Utom snurrorna har ,man användt åtskilliga slags skifvor, hvilkas axlar röra sig inom tvenne ringar, och som sättas i rörelse antingen medelst ett urverk, en ändlös rem eller genom ett dragsnöre såsom de vanliga snurrorna. T allmänhet hafva dessa apparater den olägenheten, att man icke kan byta om skifvorna utan att afbryta rörelsen eller delvis taga sönder apparaten. Deremot hafva de den fördelen, att rörelsen sker i ett lodrätt plan och att de således kanna på en gång ses af en större mängd åskådare, fin hvad fallet är med snurrorna, Montiguy bar Ivvkats åstadkomma 1'iirgMandning medelst ett kringgående prisma; hvars spektrum ban lät röra, sig på en hvit skärm,
De. s. k. straboskopiska skifvorna äro af papp och hafva en diameter af 25-30 centimeter (fig. 82); på dem har man inom cirklar, befintliga på lika stort afstånd från hvarandra, tecknat figurer i olika efter hvarandra följande ställningar af någon periodisk rörelse. Man lägger en sådan skifva på en annan, ogenomskinlig, hvars diameter är något större, och som nära ytterkanten har lika många öppningar, som den mindre skifvan har cirklar. Begge skifvorna läggas så, att deras medelpunkter sammanfalla och hållas intill hvarandra medelst en liten skrufmutter, som sitter på främre ändan af en liten jernaxel, hvilken är fästad i ett handtag. När apparaten skall begagnas, ställer man sig framför en spegel, mot hvilken skifvan med figurerna vändes, och betraktar genom en af öppningarne i den större skifvan spegelbilderna af figurerna på den mindre.
Då apparaten sättes igång, tyckes det, som om de olika figurerna i spegeln verkligen utförde den rörelse, hvilken de framställa. Låtom oss med talen l, 2, 3 beteckna de öppningar, genom hvilka man efter hvarandra ser, och med samma tal utmärka de figurer, som befinna sig innanför motsvarande
Källa: Project Runeberg ·