Sida 29
N:o 8
1839
TYPOGRAFTIDNING
UTGIFVEN AF
TYPOGRAFERNES FÖRENING I HELSINGFORS
Prenumerationspris: I Helsingfors 3 mk for år.
I Landsorten 3:60 „ „ Annonser emottagas till 30 ]>:ni för petit rad och ingil
bAde i svenska och finska upplagan. Lösnummerpris: 30 p:ni.
Helsingfors den 25 augusti
Ansvarig redaktör: A. Finan dir.
1'rcnurocrution mottages i hufvudstaden af ombudsmännen A tryckerierna: prenumeranter och annonsöror i landsorten behagade vända sig till hr K. Nordling, Huvudstadsbladets tryckeri (Schauman*), Fabians-gatan 6, Helsingfors.
Pappers-stereotypi.
(Forts.)
Så snart matrisen är lagom cljupt inslagen, lägger man på större utgångar lämpliga pappbitar, så att vid afgjutningen matrisen vid dessa ställen må kunna lämna tillräckligt motstånd mot trycket af den flytande metallen. Därefter pålägges ännu ett ark med klister struket skrifpapper, dock försiktigt, så att de inlagda ut-fyllningsbitarna icke må förändra sitt läge, samt fastklappas med borsten. Slutligen och för att ytterligare stärka matrisen påklistras på samma sätt äfven det tredje skrifpappersbladet.
Torkningen af den på nyssnämnda sätt framstälda matrisen sker medelst uppvärmning, antingen på så sätt, att man ställer formen med den ännu fastsittande matrisen i en uppvärmd torkpräss samt under trycket af den tillskrufvade digeln låter torka densamma på formen, eller därigenom att man efter en ny metod lösgör matrisen från formen samt titan tryck låter den torka fritt i varm luft.
Vid begagnandet af det förra, äldre, nästan ännu allmänt använda och, åtminstone med afseende på matrisens hållbarhet fördelaktigare förfaringssättet lägger man ett dubbelt stycke torr, korthårig och fullkomligt slät och felfri flanell på matrisen och därpå ett ark läskpapper, sätter formen i torkprässen samt tilldrager den varsamt. För att icke utsätta sig för risken, att tork-plattan må bli öfverhettad, i följd hvaraf stilen skulle börja smälta, lägger man några hyfvelspån af bly på fundamentet bredvid formen. Börja dessa att smälta, uttages formen genast ur torkprässen och värmen modereras. Efter någon öfning kan man dessutom förvissa sig om torkapparatens temperatur under pågående torkning genom påstänkning af några droppar vatten. När formen stått en tio minuters tid i torkapparaten, öppnar man prässen och finner nu läskpapperet alldeles genom-vått. Man utbyter därför den våta flanell-lappen mot en torr och lägger ett ark torrt läskpapper därpå. Sedan man äfven aftorkat apparatens insidor, fastskrufvas formen på nytt. Efter ytterligare tio minuters förlopp upprepas samma procedur och läskpapperet visar sig nu endast fuktigt. Det oaktadt ombyter man både flanell och läskpapper ännu en gång, fastskrufvar formen och låter den stå i ytterligare 5 à 6 minuter, efter hvilken tid matrisen i allmänhet är torr, något som lättast iakttages däraf, att läskpapperet icke längre blir fuktigt. Matrisen löser sig nu lätt från formen; skulle den vid undersökning visa bristfälligheter, måste man göra en ny.
Formen sköljes omedelbart därefter med varmt vatten. Torkprässen af nyaste konstruktion, hvilken består af ett ihåligt, slätt poleradt fundament af gjutjern samt en mellan två jernstöttor löpande och med skruf ställbar digel, uppvärmes antingen med ånga, lysgas eller, i sin kombinerade form, med värme från smältugnen.
Men torkningen af den på formen sittande matrisen är icke utan menliga följder för stilmaterielen. Genom uppvärmningen utvidgar sig nämligen den af blylegering bestående stilformen omkring '/soo mer än den honom omslutande jernramen; stilformen växer därför och de starkt inprässade mjuka stilarne förändra form. För att förekomma denna olägenhet vid torkningen, bör man aldrig sluta kalla stilformar i varma järnramar. Dessutom bör man ej fullt tillsluta formen förr än den blifvit något uppvärmd samt ej hårdare än att den håller.
För att göra den torkade matrisen fullt färdig till gjutning, kantskäres den, dock ej närmare än intill den genom de stilhöga infattningslinierna bildade ramen, som sedermera vid gjutningen tjänar till matrisens fästande under gjutvinkeln. Sedan strös på matrisens framsida något litet talk, hvilket lätt ingnides med fingrarna medan det öfverflödiga försigtigt afdammas. Slutligen klistras på den sida af matrisens yttre rand, som kommer att ligga närmast götet, en remsa starkt (skrif-) papper af samma bredd som matrisen och så lång att den, sedan matrisen blifvit lagd i gjutinstrumentet, bekvämt kan vikas öfver gjutöppningens ena sida. Andamålet med denna påklistrade remsa är att förekomma, det vid gjutningen någon stereotypmetall kommer under matrisen, i hvilket fall afgjutningen blir oduglig. Härmed är matrisen färdig till gjutning.
2. Matrisens afgjutning.
Innan vi öfvergå till denna senare del af stereotypiprocessen torde det vara på sin plats att något närmare betrakta gjutinstrumentet samt den till gjutningen använda metallen, emedan vi forutsätta, att icke alla boktryckare varit i tillfälle att förskaffa sig tillräcklig insigt i stilgjutarens tekniska färdigheter, och metallens beskaffenhet och behandling icke oväsentligt invärka på stereotypplåtens duglighet och varaktighet.
a. Stereo!'///metallens sammansättning eller legering afviker inom de olika gjuterierna något från hvarandra, men hålles i allmänhet mjukare än vanlig stilmetall. I somliga recept (A. Isermaun) föreskrifves 100 delar rent mjukt bly, 15 delar antimon (regulus) och 1 del engelskt tenn; i andra däremot 88 delar bly och 12 delar antimon utan tillsats af tenn. Somliga stereotypörer använda äfven vanligt gammalt stiltyg, bestående af cirka 50 de-
Källa: Project Runeberg ·