Read Runeberg

Typograftidning: 1889

Originalsida 7
Originalsida 7
Originalsida 6
Originalsida 7
6–7

Sida 7

N:r 2

typograftidning

kontrakts införande vore lämpligt, ty, utom att detta alltför mycket påminde om skråtiden, ansågo de att känslan af att vara bunden af kontrakt måste kännas tyngande på eleven och till någon grad förlama lians lust till arbete. Eleven skulle ständigt längta efter den tid, lian sluppe fri från läran och kanske just den efterlängtade friheten blefve till skada mera än till motsatsen.

Vidare ansågo reservanterna att då nu, enligt Föreningens tidigare uttalade önskan, man bör ställa större bildningsfordringar på inträdande elever, dessa fordringar vara nog för vinnande af ändamålet och vore det att hoppas att samtliga tryckeriföreståndare nog tillmötesgå Föreningens uttalade önskningar.

Föreningen beslöt på månadsmötet den 18 febr. att antaga komiténs utlåtande utom hvad angår förslaget om kontrakts införande, hvilket förkastades. Och uttalades den önskan att hrr faktorer ville beakta detta.

Bör elevs springtid medräknas i lärotiden?

Också denna fråga väcktes å december månadsmöte och hänsköts till samma komité som skulle behandla elevflyttningsfrågan.

Flertalet komitémedlemmar uttalade sig sålunda, att springtiden icke måtte medräknas i lärotiden, ty ansågs att den egentliga lärotiden blefve för kort och att eleven under denna icke hunne lära sig tillräckligt.

Mot ofvanstående uttalande reserverade sig tvenne ledamöter, hvilka ansågo, att om en ungdom genomgår högre folkskola med den allvarliga föresatsen ocli förutsättningen att lättare komma framåt på någon yrkesbana, man icke bör ställa så stränga hinder i vägen för denne, isynnerhet som de vid tryckerier inträdande eleverna äro fattigmans barn. Reservanterna föreslå att springgosse som genomgått Itiigre folkskola måtte fä räkna ett års springtid till lärotiden.

På månadsmötet den 18 febr. beslöt föreningen med stor röstüfvervigt att uttala som sin önskan det springtid icke måtte medräknas i lärotiden.

— Medlemmarne i Typografernes i Helsingfors res-hjelpskassa hade den 24 febr. årssammanträde hvarvid revisionsberättelse öfver densammas förvaltning upplästes. Vi intaga luii-en öfversigt al' kassans ställning den sista dee. 1888:

Debet:

Behållning från 1887 i II:fors sparbank........ 385:30

Ränta deri.......................... 12:30

Kontant i kassan......................112:— 509: GO

Inträdesafgifter af under året tillkomna 45 nya

delegare...........................^ 22: 50

Under året inilutne rester och månadsavgifter af

inalles 150 delegare................ 373: — 395:50

Utestående resterande månadsafgifter...........10:75

D:o d:o för 1880 ....--5: —

Summa Fink-- 920:85

Kredit:

Under Aret utbetald reslijelp till 3 delegare..... 26: —

D:o d:o till 8 icke deleg. frän landsorten 56: — D:o d:o till 3 „ „ „ utlandet . 24:— 106: — Enligt senaste årsmötes beslut alföres 1886 års utestående rester lràn räkenskapenia med .... — — 5: —

Behållning till 1889 i II:fors sparbank........697: 60

Kontant i kassan......................101:50 799; 10

Utestående resterande månadsafgifter......... — — 10: o

Summa Fmk-- 920:85

Hevisorerne hade i sin berättelse föreslagit att medlemmar som tillhört kassan i fem år icke vidare behöfde göra insatser. Detta förslag föranledde en längre diskussion. Slutligen enades man om att framskjuta frågans afgörande till nästa årsmöte.

Till. bestyrelse återvaldes den gamla, hrr V. Pettersson, ordförande, .1. A. Snell och E. Nordling, kassör; till revisorer utsågos hrr K. Ahlstedt och H. Forsström.

— Typograferna1 förening i Helsingfors hade äfven årsmöte den 24 febr. Mötet var besökt af några och sextio medlemmar. Revisionsberättelsen öfver granskningen af föreningens räkenskaper för 1888 upplästes. Vi meddela här en tablå öfver föreningens kassaställning ultimo december 1888:

Debet: Behållning från 1887:

Deponerade i ILfors sparbank............1,212:75

Kontant....................................................130:08 1 342:83

1888 influtit:

Inträdesafgiftor..........................................61: —

Månadsafgifter............................................240: 50

Till byggnadsfonden....................................56: —

Från föreningens nöjen................................186:50

Af en resterande föreningsmedlem................10: —

Banta............................49:55 G03: r,5

Fordran hos en föreningsmedlem ..................— — 30: —

Summa — — 1,976:38

Kredit:

Musiklärarearvode......................................125: —

Hyra och upplysning......................lott: —

För nöjena ..........................................176:15

Noter och reparation af notställare................18:—•

Krans vid en afliden typografs graf. ....... 36:25 455:40

Fordran hos en föreningsmedlem..................— 30: —

Behållning till 1889:

De olika fonderna i sparbanken....................1,322: 30

Kontant...................................................168:68 1 490- 91$

Stimma — — 1,976:38 Det vid årets slut varande öfverskottet 42: 60 liar enligt ij 7 i stadgarna delats på de olika fonderna och äro dessas storlek nu: grundfonden 122 ml; 76 p., reservfonden 581 tnk 92 p., stipendiefonden 352 mk 62 p., byggnadsfonden 307 mk 60 p.

Till bestyrelse för 1889 återvaldes de gamla medlemmarne, hrr O. Lindstedt, ordförande, A. Lindholm, K. Malmström, 12. Nordling, F. Kaliet. (I. Stjerluud och A. Söderlund. Till revisorer utsågos hrr J. Berger. A. Finander och M. Koppel. Till medlemmar i testbestyrelseri valdes hrr G. Fröberg, J. Hellberg, A. Holmberg, M. Koppel och W. Malmgren.

— Bestyrelseii för Typografernes förening har tillstält tryckeri faktorerne i Helsingfors utdrag ur föreningens mötesprotokoll för den 23 december 1888, deri framställes den „önskau att som elever vid tryckerierna icke måtte antagas sådana som ej åtminstone genomgått högre folkskola".

— Antalet medlemmar i Typografernes förening i Helsingfors är för närvarande 185.

— lin festtillställning hade Typografernes förening i Helsingfors arrangerat Söndagen den 17 dennes. Programmet upptog: musik af föreningens musikkår, sång af dess sångare samt en en* aktspjes benämd „Bättre aldrig än sent", hvilken gick ganska bra och bidrog mycket till alt hålla stämningen uppe. Till sist vidtog flickornas nummer — dansen — och den gick efter vanligheten med fröjd. _

— Boktryckeri i Brahestad. Boktryckerikonstförvand-terne J. W. Heickell och A. .1. Sarlin ha erhållit tillstånd att miller firma Heickell & Sarlins boktryckeri i Braliestad inrätta och drifva bok-, tidnings- ocli accidenstryekeri.

— Nytt tryckeri i JyvliskylU. Fabrikanten August Kantio har erhållit tillstånd att i Jyväskylä, inrätta ett accidens-tryckeri.

Bokhandeln i Kexholm har genom köp öfvergått frän hr K. II. Moberg till hr M. Lankinen, hvilken kommer att fortsätta. a lf ären på samma sätt som hittills.

— Bokhandel i Willmanstrand. Fröken I. J. Halling har erhållit tillstånd att i Willmanstrand drifva bokhandel.

Bokhandeln i S:t Michel har af fröknarna A. & A. Antell försålts till Ferdinand Sandberg från Borgå för 20,000 mark.

Tryckeripalats i Helsingfors. Arkitekten Nordberg har slutfört ritningarna till firman Weilin et Göös1 stora stenhus vid V. Henriksgatan, hvilket skall uppföras för utvidgning af dess tryckeri- och hokbinderirörelse. Huset, som reser sig i fem våningar, är utfördt i gammal tysk renässans med subassementsvånin-Sarna i sandstensfärgad puts och do öfre i råtegel med sandstens hörn- och fönsterinfattningar. Mellersta partiet af huset upptages af genom två våningar gående öfverbygda balkonger och den stora ingångsporten flankeras af polerade granit.kolonner prydda med gmrlantler i gjuten koppar. Byggnaden, hvars fasad vettar mot Alexandersgatans mynning, kommer att bli en prydnad för hufvudstaden såväl genom sin färgrikhet som genom den rika arkitektoniska utstyrsel, som i enlighet med stilen hufvudsakligast kommit den öfversta våningen med dess två höga gatfar till del.

— Dödsfall. Sättareii Matti Simanainen dog efter en häftig lunginflammation härstädes den 13:de dennes i en ålder af 22 år? Den aflidne, hvilken var bördig fråu Joensttu, hade för en kort tid sedan anländt iiit samt konditionerade vid Huvudstadsbladets nya tryckeri.

— Tidningen Arbetaren-Tgoinies säger om vart blad att innehållet påminner mera om en agenttidning än ett fiireningmgan".

Vi vilja icke träda i polemik med detta blad, men upplysa endast att vår tidning enligt Typografemes förenings beslut är ett , fackblad.

Källa: Project Runeberg ·