Sida 49
N:o 11
TYPOGRAFTIDNING
UTGIFVEN AF
TYPOGRAFERNES FÖRENING I HELSINGFORS
1890
I*renu-meraHonaprl8: I Helsingfors 3 mk för är. 1 landsorten il postanstaltorna :>: f»G; dà prenumeration sker hos rod. är priset 3: (10 (korsbandi.
Amt o ti ner emottagas till 30 p:ni för petit rad och inpil bådee 1 svenska och finska upplagan {annonsbredd: en tredjedel af sidans).
Helsingfors den 31 December
Ansvarig redaktör: H. J. FORSSTRÖM
Prointmeration emottages i hufvudstaden af ombudsmännen \ tryckerierna; annonsiircr och kor-bands-prenumeranter behagade vända sig till hr J. A. Ko«k, .T. Simelii arfvingar* boktryckeri aktiebolag, Nylandsgatan i», Holsingfors.
Lösnummerprt/t: p:ni.
Typograftidning utkommer under år 1891 i samma format ocli utseende som förut.
Utom artiklar som röra facket, skall tidningen försöka att uppväcka hos alla Finlands tgpogrufrr en större so/idari-tetskänsla än hvad härtitt» varit fallet, hvarigenom üfvm den enskilde arbetarens tills nu förbisedda styrka kan erhålla stor betydelse. På vårt yrkes område och till nytta för fåra gemensamma sträfvanden hafva vi ännu mycket, arbete, hvarför äfven de spridda och svaga krafterna böra sammansluta sig till kamp för materielt och andligt framåtskridande.
Prenumeration pä Typograftiåmng emottages af tryckeriernas ombudsmän i Helsingfors. Prenumeranter i landsorten ma vända sig direkte till redaktionen, medan bladet icke blifvit anmäldt att erhållas genom postkontoren. Priset år .'( m. i Helsingfors ocli ,1 in. HO p. i landsorten då bladet skickas under korsband. — Enskilda prenumeranter kunna insända beloppet i frimärken; men om jlera prenumerationer skickas pä samma qång, är postremissvcxel eller kontant bättre.
Kollegerna i landsorten uppmanas att mangrant prenumerera pä bladet och äfven på annat sätt arbeta för värn gemensamma angelägenheter.
—-
'Typografernes bvqqnadsahfiebolac)
(iØnsdagen d. 12 Dec. utskickade ordföranden lör bvggnads-'. ;•»■ aktiebolagskomitén i de komiterades namn (meà hvilken rätt?) till härvarande boktryckerier ett cirkulär, hvari ak-• r> tieegarne sammankallas till Platcs konditori samma dags afton kl. tf'/,, med anledning däraf all Here aktieegare hade fordrat bolagets upplösning och således äfven alt återfå sina inbetalningar. En del af (le vid mölet närvarande yrkade ärendets afgörande genast, hvaremot motparten önskade dess uppskjutande till nästa år. Genom omröstning beslöts lämna sakens afgörande till söndagen d. 21 Dec. Till detta möte hade l. o. m. de slumrande blifvit uppväckta och 147 aktieröster fordrade bolagets upplösning och endast röster gals lör bol. vidmakthållande. Saken var af ytterst brådskande beskaffenhet och de mest långsamma ville denna gång vara de Iräm-sta. Vid föregående och detta möte ledde faktor R. Ahlstedt diskussionen, hvilken emellertid denna gång ansågs onödig, då bolagets förstörarehop hade blifvit tillräckligt upplyst om (»behöfligheten af egen bostad.
Således hör nu äfven detta bolag till antalet af de företag, hvilka någon gång funnits till. En vacker fraintids-sträivan är nu förstörd, och de personer, hvilka hafva åstadkommit delta, kunna nu med lugn glädje vara nöjda öfver detta värdefulla merittillskolt. Att något slags hämdlystnad varit orsaken härtill, därom kan inte finnas mer än en mening. och att personer uppträda så ovärdigt, väcker mera
förvåning iin sorg. Att samma personer genom sin myndighet värkat mycket till de senaste förvecklingarna ha' vi hittils betvifla!., men detta tvifvel måste börja svikta, när vi märka alt man vill förkväfva fri personlig handlingsfrihet älven utom yrket och tvinga annorlunda tänkande all jämt hålla i minnet att ,.nog får ulfven orsak, då han efterlängtar fårkött."
Till ofvannämda anledning är älven tryckarnes till en del separata hållning Irån sättarne, att betraktas som en beklaglig kortsynthet. Herrar principalers svar på tarilförsla-get kommer troligtvis alt än mer förstärka deras egoism, |y tryckarene taga ingalunda åt sig al' talet, om bristande allmän bildning och yrkeskunnighet, — anseende sig nog kunna trycka djupa vetenskaper ocli alla världens språk rätt flytande.
Ingen kan neka att vi ej försökt att få såväl arbetsledare som tryckare-att samarbeta med oss, till ömsesidig förkofran, men däraf synes vara mera skada än gagn, |y hvad i dag med möda kunnat fås ihop, är man i morgon eller viil nästa vändpunkt i sinnet, redo atl sönderplocka åter. Vi våga ändå hoppas atl tiden helår alt och alf solidaritets-känslan äfven kommer att tränga ned till de arbetare bland oss, hvilka förr eller senare intaga våra motståndares platser.
Med vår skrifvelse åsyfta vi als icke dem al' våra yrkeskamrater, som, lydande kommando, voro tvungne all kullkasta detta vackra byggnadsföretag: nej, vi högakta deras underdånighet ocli exemplariska lydnad.
Och hvad betyder likväl alt detta, ty enligt folktron, äro just de våra förhoppningsfullaste barn, sora först kallas bort från denna jämmerdal, därför ega vi föga rätt att lägga detta altför djupt på sinnet.
Något mer ha vi i denna sak icke alt tillägga än all detla var en vacker krans på sträjkgrafven. Och till de personer, hvilka sammanknutit den, kunna vi endasl säga: „Fa-der, lorlåt dem det. fy de veta icke hvad de göra!"
të«S»9-
Bref från (Zhieago.
Deri 5 december 1890.
.j] Y red sann glädje emottog jas Tvpograftidningarne. som ni hado ^ vänligheten sitnda mig. I hafven sannerligen icke sofvit bört
■___ tiden i edur aflägsna vni; det ser man med första blicken i
Typograftidningea: en friskare ande tyckes genoniHäkta den. Maite den fortfara pä den bo träd da stigen — frukten skal] icke uteblifva. Det tror jag mig kunna ftnua ur den enighet och entusiasm, hvarmed ni int.rii.lt- i Kampen tor ekonomisk förb&ttring af eder i sanning beklagansvärda ställning.
Om någonstädes, sa tal vårt yrke i Helsingfors en rättvisare fördelning at vinsten mellan arbetsgifvare ocli -tagare. Pà en ort, där i fürhiUlanite ganska små tryckerier afka-sta sà mycket att de,förutom stora utvidgningar, ännu kunna gifva goda dividender åt ett antal aktionärer samt hälla drygt aüünade faktorer, eller med ett ord, där boktryckarkonsten blomstrar, mästttdess förnämsta uppbärare, arbetarne. ine*d hvilkas förm&ga och lifskraft dessa saker utforas. vara nöjda med att tor en läng dags träget arbete kunna förtjäna ön tarflig utkomst. Tanken JHI en sparpenning, en egen koja. en lugn och förnöjd ålderdom kan hos en vanlig typograf i li.fors icke ulls ifrågakomma. tjch dock har Itan en lika rätt till allt detta, sä viil som aktionären till sin dividend. Men do tlesta Hrfors-typografer veta detta ej
51
Källa: Project Runeberg ·