Sida 152
Hafven på Mars äro lätt färgade grönt, och kontinenterna hafva orangegul skiftning. Utan tvifvel har växtvärlden denna färg på Mars. Denna vår sällsamma grannplanet visar sig vanligen för teleskopet med det utseende, som angifves af bilderna i fig. 38 — 41, hvilka återgifva några af de iakttagelser, som från september 1877 till mars 1878, då Mars näst senaste gången var närmast jorden, gjordes af Schiaparelli i Milano. De ljusa fläckarna motsvara fastland, de mörka hafven, och snöfläckarna visa sig vid polerna.
I mycket starka teleskop visa sig Mars' kontinenter genomdragna af räta linjer, hvilka sätta alla hafven på Mars i förbindelse med hvarandra och ömsesidigt skära hvarandra. Schiaparelli, den framstående iakttagare, som upptäckte dem, gaf dem namnet kanaler.
Äro de verkligen kanaler? Skulle de vara gamla floder, hvilkas lopp man rätat och utvidgat? Det finnes mindre vatten på Mars än på jorden. Kontinenterna tyckas vara absolut jämna. Astronomerna ha här för visso ett af de sällsammaste problem att lösa.
Man kan erhålla en föreställning om detta utseende af fig. 42, som visar de af dessa kanaler genomdragna landmassorna. Det sällsammaste härvid är, att dessa kanaler vid vissa tider synas fördubbla sig, såsom man tror, merendels mot slutet af vintern och sommaren, vid den tid, då snön smälter vid ena eller andra marspolen; nästan bredvid hvarje kanal löper då skarpt parallelt med densamma en annan liknande kanal på sätt fig. 48 visar. Dessa förändringar för-
Källa: Project Runeberg ·































