Sida 191
förlängning åt söder, kommer man till Plejaderna eller Sjustjärnorna (fig. 58), en lysande stjärnsamling. Där bredvid finnes en stjärna af växlande ljusstyrka, kallad Algol eller Medusahufvudet (fig. 58).
Denna stjärna, Algol eller β i Perseus, som man ser icke långt från α, tillhör en klass af föränderliga stjärnor, hvilkas egendomliga beskaffenhet vi längre fram skola granska. I stället för att bevara en ständig glans, såsom de andra stjärnorna, är hon ömsom mycket lysande, ömsom mycket blek; hon öfvergår då från den andra till den fjärde storleken. Det var i slutet af det sjuttonde århundradet, som man för första gången upptäckte denna föränderlighet. De iakttagelser, som sedan dess gjorts, ha visat, att föränderligheten är periodisk och regelbunden och att perioderna följa hvarandra med förvånande hastighet: minimum inträder efter 2 dagar 20 timmar 48 minuter åt gången.
Fig. 59. Pegasus, Svanen, Örnen.
Källa: Project Runeberg ·
