Vår himmel

återkastar i sin ordning samma strålar ab mot ena sidan af röret, där en öppning finnes, till hvilket ögat föres för att betrakta bilden ab. I denna öppning finnes ett förstorande okular o, som återgifver bilden ab förstorad vid b'a'.

För att anställa iakttagelser med ett teleskop af denna konstruktion ställer man sig således icke vid en af ändarna — såsom vid kikarna, — utan vid sidan, hvilket alltid synes underligt för personer, som för första gången se en iakttagelse i ett teleskop.

Fig. 12. Teori för teleskopet i dess enklaste form.

Teleskopens speglar ha länge förfärdigats af ett slags metall, liknande den, af hvilken klockor gjutas. Vid olika prof och försök har man flera gånger förändrat förhållandet mellan beståndsdelarna i legeringen för att erhålla den bästa återspeglande ytan, men som dessa metallspeglar äro ganska svåra att underhålla, hade man småningom börjat öfvergifva teleskopen, då den franska optikern Foucault åter bragte dessa instrument till heders genom att ersätta metallen med glas, hvilket gör arbetet lättare och på samma gång lämnar förträffliga optiska resultat.