Tillbaka Read Runeberg

Vår himmel

Originalsida 89
Originalsida 89
Originalsida 88
Originalsida 89
88–89

Sida 89

89

Den värme, solen i hvarje sekund utsänder, är lika med den, som skulle uppstå af förbränningen af 11 kvatrillioner 600 000 milliarder tons kol, som på en gång uppbrändes!

Denna värme utstrålar rundt omkring den bländande stjärnan i alla riktningar. Jorden, detta lilla klot, som rullar på ett afstånd af 149 millioner kilometer från solen, erhåller blott en ytterst svag bråkdel af denna värmemängd. Om man kring solen på jordens afstånd föreställer sig en ihålig sfer, i.hvars medelpunkt den strålande stjärnan lyser, är ytan af denna sfer 2 000 millioner gånger större än den del däraf, som upptages af jordklotet. Vår planet hejdar således och brukar till sina invånares nytta endast \ tusen milliondel af hela den värme, som utstrålar från solen!

För att rätt förstå det tillstånd, hvari solens yta befinner sig, skulle vi kunna jämföra densamma med en lågande punschbål, med det förbehåll likväl att denna yta därjämte är hetare än smältande järn och mer bländande än det elektriska ljuset, samt att dess lågor uppnå 100 000, 200 000 och 300 000 kilometers höjd!

Solens yta är icke likartad och har icke allestädes samma glans. Om vi föreställde oss Atlantiska oceanen i lågor och tänkte oss, att detta världshaf täckte ett klot, som vore 1 280 000 gånger större till sin volym än jorden, skulle denna flytande, böljande, af en evig rörelses vågor upprörda yta motsvara solens yta af flytande eld. Dess vågor eller, riktigare

Källa: Project Runeberg ·