Sida 166
1 ö4 VIKTOR RYDBER(i
Bland hans sista ord voro en välsignelse och en hälsning till vännen på Senäte, åt hvilken han testamenterade de dåvarande radikales historiska bibel: Held och Corvins Världshistoria. Och den profetia och lyckönskan han uttalade i det sista brefvet till sin vän skulle i rikt mått gå i fullbordan.
Den tendensroman, hvarmed Rydberg då var-sysselsatt, var möjligen det romanfragment, som efter hans död offentliggjorts i de samlad? skrifterna under titeln Benoni Strand, vare sig denna utgjorde en omarbetning af hans försök från 1851 »Brott och vedergällning» eller ett nytt ämne. Det kan ock ha varit första utkastet till »Fribytaren på Östersjön», ty anteckningar visa, att Rydberg vid denna tid sysslade med dithörande ämnen.
Rydbergs förhållande till sin unge lärjunge (11. m. öfverkontrollören, ingeniör R. Ström) var det allra älskligaste. Han var en förträfflig ungdoms-lärare och ungdomsledare, som ej blott åsyftade undervisning, utan ock karakterens utbildning. Mellan honom och hans forne lärjunge växlades ock senare bref, hvilka ömsesidigt bära vittne om det innerliga förhållandet dem emellan och äro lika hedrande för båda parterna. Särskildt gör det godt att läsa Rydbergs varma inträngande i den förre lärjungens personlighet, hans vackra maningsord och råd äfven långt efter att lärjungeförhållandet upphört. I -allmänhet äro dessa bref måhända af för intimt personlig art att här anföras, hvilket i hvarje fall emottagaren önskat icke må ske annat än då de kunnat belysa något faktum i Rydbergs eget lif.
Källa: Project Runeberg ·
