Sida 105
RIKSDAGEN 187 0
K) 3
banan? Därom kan icke Lill Emma* upplysa mig, men kanske da. Till dato är jag själf villrådig och lär icke kunna besluta mig förr än de stridande partierna framlagt alla sina skäl för och mot.»
En annan fråga, där man i hemorten önskade hans uppträdande, var skolfrågan, och särskildt hade hans vän Leidesdorff uppmanat honom att understödja Abraham Rundbäcks förslag rörande en medborgareskola.
»Från Leidesdorff har jag haft bref, och jag skulle gärna vilja uppträda i skolfrågan, men dels min oförmåga som talare, dels den förskräckliga liknöjdhet, som Andra kammarens majoritet (landtmännen) visar för alla kulturfrågor, dels mängden af långrandige talare, som det oaktadt nästan alltid uppträda med tröttande, af ingens uppmärksamhet följda föredrag, lägger sig blytungt öfver mig och gör, alt jag tiger.»
Han uppträdde icke i skolfrågan.
Hans andra och sista uttalande under denna riksdag var ett kort, men varmhjärtadt förordande af pension åt ärkebiskop Reuterdahl, hvilken statsutskottet afstyrkt och som äfven föll i kammaren. Rydberg, hvars anförande afslöt debatten, erinrade om den gamle lärde ärkebiskopens vidsträckta välgörenhet, som var orsaken till att ban icke samlat något åt sin ålderdom.
»Det är sällsynt att finna en hög ämbetsman, som haft så stora inkomster, lefva så indraget som han gjort; men ännu sällsyntare är det att finna en man, som vill lämna så stora inkomster för ett mindre, årligt anslag.
* En af Hedlunds döttrar, Rydbergs synnerliga gunstling.
Källa: Project Runeberg ·