Sida 145
FRANSK-TYSKA KRIGET
145
Stockholmsposten, C. F. Bergstedts och Wallenberg^ d. v. organ, ansåg det Bismarckska Preussens ohejdade eröfringslusta vara den innersta grunden till fredens störande: »Preussen är ett stort fältläger midt i Europa, och det är en oafgjord fråga, huruvida denna betydande
militärmakt blir civilisationens skydd.---Framtida
förhoppningar om skydd för Skandinaviska halfön af ett mäktigt Preussen (mot Ryssland) hänföra vi desto bestämdare till grundlösa suppositioner, som det icke är troligt, att Preussen blir en stor sjömakt.»
I Stockholms Dagblad skrefs 19 juli: »Vedergällningens timme har nu ändtligen kommit. Frankrike är den enda makt, som kunde taga sig för att sätta en gräns för Preussens öfvermod och som äger nog kraft alt bringa ett sådant jätteföretag till ett lyckligt slut. — — — Segrar Frankrike, så återkomma därmed tryggheten och lugnet, som flere år varit främmande för vår världsdel. Skulle däremot Preussen lyckas att öfvervinna sin motståndare, så sättes därigenom kronan på den byggnad, som dess regering uppfört, så sanktioneras därigenom de plundringar, hvilka dess grannar sedan 1863 varit underkastade; denna makts politik blir då den förhärskande, och ve då dem bland dess grannar, som icke förmå möta våld med våld. Särskildt för vårt land är Frankrikes seger af största vikt, ty denna makt kan ej vilja blifva vår fiende, dess seger betryggar vårt oberoende, dess nederlag försvagar vår allians med västmakterna. Därför önska vi Frankrike framgång i det krig, hvilket det till sin egen och till hela Europas fördel icke skytt att börja mot sin mäktige fiende. — — Frankrikes seger är likbetydande med rättvisans seger, Preussens seger däremot innebär orättvisans, godtyckets och våldets triumf.»
10. — V. Rydberg. II.
Källa: Project Runeberg ·