Sida 163
SPRÅKRENSNING
103
öfverhufvud, just så som vi — Säves och Richerts lärjungar — den tiden kände och tänkte.
Hos Rydberg rörde detta vid besläktade strängar. Gamla sympatier för Eddadikten vaknade å nyo. De stämde så väl öfverens med bela hans dåtida riktning. Och så tog ban sig för att kasta sig in i det isländska studiet. Han lånade studentens isländska litteratur och gick snart bela hvardags-eftermiddagarne och söndagarne uppe i bergen, studerande Eddan, hvars gåtor nog redan då började fängsla honom. Snart störtade han sig, sin vana trogen, in i de värsta bränningarna.
Vid omkring samma tid stod den isländska författningsstriden på dagordningen. Intresset för den isländska sagolitteraturen, hvilken manats till lif genom den grundtvigianska folkhögskolan och genom den norska diktningen, väckte ock starka sympatier för isländarnes själfstyrelsesträfvan, äfvensom för åtgärder att hjälpa dem ur dess ekonomiska lägervall. Handelstidningen prenumererade på tidningen Thjodolfr och meddelade bref från Islands främste skald i nyare tid, Shakspereöfver-sättaren Mathias Jochumsson.
Rydberg studerade det isländska bladet med stort intresse och tilltalades särskildt af isländarnes skicklighet att bilda nya inhemska ord för nya tekniska begrepp.
Ur dessa källor uppsprang hans ifver för språkrensningen, hvilken samtidigt ägde målsmän i Danmark uti prästen Hans Dahl och i Norge i den kände norskifraren öfverläraren K. Knudsen, som sträfvade att bilda ett rent norskt »maal» på dansk-
Källa: Project Runeberg ·