Sida 164
104
VIKTOR RYDRF.RG
norskans grund, men oberoende af »landsmålet», en riktning, som understöddes af bl. a. Björnson.
Något omedelbart inflytande från dessa samtida rörelser på Rydbergs verksamhet i denna riktning torde ej kunna spåras, äfven om han — sedan han själf blifvit ifrig, att icke säga hetsig, språk-rensare — följde dem med stort intresse*.
Det var i Handelstidningen som Rydberg först framställde sina språkrensningsåsikter, det var ock där ban sökte tillämpa dem i gärning.
Programmet utvecklades i en uppsats: Nordisk språkodling den 28 december 1871 (Saml. skrifterna XIV: 504).
Rydberg påvisar här, hurusom högsvenskans ordförråd allt fortfarande uppblandades med en syndaflod af onödiga franska ord och tyska bildningar och alt under dessa förhållanden skriftspråkets skatt af högborna nordiska ord blefve allt fattigare; det ena efter det andra måste vika såsom »föråldradt» för de franske och tyskdanske våldskräktarne. »Mer och mor måste man inse, att modersmålet, för att vinna tryggad tillvaro och hopp om en skön framtid, måste återinplantas i den läsande ungdomens tanke- och känslovärld, i dess förmåga att höra och uppfatta.» Nordiskt tungomål, nordisk saga och häfd, aktning för folket och kärlek till dess lif måste inträda som drifkrafter i vår uppfostran, för att detta mål skall vinnas. Och ditåt visade äfven vår statsutveckling, då det nu till stor del är män från plogen som rådslå om fosterländska ärenden. »Vi äro dem tack skyldige, att de och deras fäder, som äfven voro våra,
* Den nyare tyska purismen är däremot af yngre ålder och tillhör 1880 talet samt kan alltså icke hafva något samband med Rydbergs sträfvanden.
Källa: Project Runeberg ·