Sida 179
SPRÅKRENSNING 187
103
hvilken flit jag läst deras verk oeh huru tacksam jag är dem för deras lärdomar, skulle de måhända hafva ingen ting emot, att en af dem, som i gärning inverka på modersmålet, också uttalar sin mening om det. Förr eller senare skall och bör ju det komma därhän, att skriftidkarne gripas af fackmännens läror och söka, hvar efter sitt skaplynne, göra dem till verklighet i det lefvande språket. Själf skulle jag gärna hafva tegat, i hopp att en fackman trädde upp och talade; men sedan jag en gång inlåtit mig på en granskning af bibelnämndens arbete, var det mig omöjligt att lämna å sido svenskan i den nya öfversättningen, och ett nödgande öde dref mig sålunda till det steg jag tog. Helst skulle jag önska, att ingen strid i frågan uppstode, så mycket mer som jag under ett halft års tid är fjärran från stridsvallen och under den tiden vill lefva i annat. Men om kamp ej kan undvikas, så må jag hålla mig redo, men glad skulle jag vara för sakens skull, om hon funne högsinnade vänner bland fackmännen, som lämnade sin egenskap af bönhase å sido och gingo att värna hvad jag kan hafva sagt godt och sannt.»
I denna uppsats: Ty sk eller nordisk svenska (Saml. Skr. XIII) utvecklar Rydberg sina språk-rensnings- och språkriktighetsgrundsatser. Språket vore underkastadt ändringar och utveckling som allt lif. Men det gällde åt hvad håll. Tyskt eller nordiskt?
Efter en historisk återblick öfver de inflytelser utifrån, som i tidernas lopp påverkat svenskan, och en utomordentligt sakkunnig granskning af huru bibelkommissionen skipat lag mellan nordiska och tyska ord och former, hvarvid Rydberg beaktar ordskatt, förstafvel-
Källa: Project Runeberg ·