Sida 234
21 G
VIKTOR RYDBERG
att få se Paris i alla vinklar och vrår; »mycket, ja, tillräckligt mycket har jag redan sett».
Och i ett bref senare till hemmet skrifver han:
»An en gång, det var riktigt trefligt att vända ryggen åt Paris på samma gång som jag är glad öfver att ändå ha sett det ofantliga nästet. Mina försök till studier i Bibliothèque nationale misslyckades alldeles. Så studiehindrande stadgar och så okunnige bibliotekarier hade jag icke väntat mig, fast Herslow förutsade det. Jag nödgades lunka från den ena salen till den andra, innan jag fick hamna vid ett bord, och där åter måste jag vänta en hel timme, innan jag fick en begärd bok, som jag på köpet aldrig skulle fått, om jag ej tillfälligtvis haft reda på hennes tryckningsort, tryckningsår och format. På min första fråga efter boken svarades, att hon icke fanns i biblioteket, och först när jag uttryckt min undran häröfver, emedan »det är en dyrbart utstyrd bok», tog man sig för att leta, emedan man skämdes att icke äga henne. Efter ett par timmar måste jag åter lämna boken ifrån mig, med utsikt att nästa dag nödgas vänta ännu en timme, innan hon kunde framskaffas på nytt. Under sådana förhållanden tog jag min Mats ur skolan och lämnade Bibliothèque nationale i ro.»
Det var meningen att han skulle sammanträffat med sin vän från 1858 Bernard Fleury, men de råkades icke.
I slutet af januari for Rydberg vidare öfver Lyon, Nizza, Genua och därifrån till Tiberstaden. Till Rom — de antika och medeltida minnenas Rom — hade han framför allt trängtat. Och staden svek icke hans förväntningar, utom i ett enda afseende — biafsikten med hans resa: att leta reda
Källa: Project Runeberg ·