Sida 477
MYTOLOGISKA FORSKNINGAR 0CII SKRIFTSTÄLLERI 473
De nordiska myterna voro honom sedan barndomen kära; — ett stycke ur Eddans Völuspä hade jämte katekesen utgjort hans första innanläsnings-prof. Under studenttiden hade han sökt bringa Saxos och Eddans uppgifter i samklang, och han hade med intresse följt mytologiens utveckling, ehuru han stod tviflande till de filosoferande eller natursymboliska tolkningar, som här och hvar, ej minst i grundtvigianska kretsar, framträdde. Han hyste en djup vördnad för de nordiska förfädernas mytiska föreställningssätt om världen och de makter som där verka, och han såg i dem ett bevis på den nordiska folkandens ursprungliga höghet.
Så hördes vid slutet af 1879 från Norge ett par signaler, hvilka syntes båda död åt teorien 0111 den fornnordiska mytologiens ursprunglighet; det var nära att hela det sköna templet skulle ramla i spillror. Den snillrike runtolkaren och frejdade språkforskaren Sophus B ugge hade den 31 oktober 1879 vid ett möte i Kristiania Videnskabsselskab hållit ett föredrag, hvari han sökt visa, att en stor del af Nordens guda- och hjältesagor icke vore af nordisk, utan delvis af antikt-klassiskt, delvis judiskt-kristligt ursprung och förts till Norden öfver de brittiska öarna under vikingatiden. Oaktadt Bugges upptäckt icke framlades i skrift förrän långt senare, väckte den dock genast oerhörd uppmärksamhet, och — såsom Joh:s Steenstrup kvickt påpekat* med en liknelse från Peder Paars — sedan
* Jmfr uppsatsserien »Revolutionäre Studier over Nordens Gudelære» i danska Dagbladet 1881 (n:o 102 o. f.) samt 1882 (n:o 181).
Källa: Project Runeberg ·