Sida 478
474
VIKTOR RYDBERG
Bugge sett ett skepp i månen, var det en mängd andra som tydligen sågo både tackel, tåg och själfve skeppshunden.
Men å andra sidan mötte de nya teorierna afvisande kritik från olika håll. *
Nästan samtidigt med Bugge framträdde en annan norrman med en teori som syntes skola stödja hans. Det var teol. doktorn, nuvarande biskopen A. C. Bang, som likaledes på hösten 1879 i Kristiania Videnskabsselskab framlade sin åsikt om samhörigheten mellan Völuspd och de Sibyllinska oraklen, ett föredrag som redan samma år utkom
i trvck. %j
Det talas i Ynglingasagan om en konung Svegder, som af en dvärg lockades in i berget, där gick vidare och aldrig fann ut mera.
Bångs lilla broschyr — ett af de många vetenskapens irrbloss, som flamma upp ett ögonblick för att åter försvinna i ett intet — spelade här dvärgens roll och lockade för långliga tider Viktor Rydbergs ande in i mytologiens labyrint, ur hvilken han hardt när aldrig kommit loss. Det eggande, lockande, gåtfulla i de mytologiska problemen utöfvade på honom som på så många andra en magisk dragningskraft. »Atlantikan» hade en gång dragit den karolinska tidens store potyhistor bort från hans naturvetenskapliga arbeten. Den jämförande mytologien drog nu också det nittonde århundradets svenske polyhistor bort från fullbordandet af de lilosotiska verk, hvarmed han länge sysslat, bort äfven från utflykter i diktkonstens rymder.
* Framför allt hos Müllenhoff: Deutsche Alterthums-kunde, V.
Källa: Project Runeberg ·