Sida 527
RYDBERG OCH LUND
523
»I fråga om att snabbt mottaga intryck är måhända Syd-Sveriges ungdom de lifligare uppsvenskarne underlägsen, men det intryck som en gång erhållits, de impulser till det goda och sanna, som en gång mottagits, äro måhända ock så mycket varaktigare.»
Braune slutar med att bedja Rydberg ej bärnäst fara Lund förbi, utan rasta där. »Ett personligt sammanträffande kan ofta beriktiga mången felaktig, förutfattad mening.»
Rydberg var snart omvänd. I augusti svarar
han:
»Min hjärtligaste tack för ditt vänliga bref! Då jag läste det, hade jag dig bredvid mig och kände, huru din hand tryckte den gamle kamratens.
Så är då ändtligen, tack vare dig, detta missförstånd skingradt, som under många år har gjort mig ondt. Hvad själfva de förmenta sakförhållandena vidkommer, så betyder deras verklighet eller overklighet nu mera intet för mig, då jag vet, att ingen planmässig sträfvan förekommit att nedsätta mig i den studerande ungdomens tankar. I många år har jag längtat att återse Lund, men har alltid fruktat, att den glädje, som återseendet af ställen, kära från ungdomen, skulle bereda mig, möjligen komme att utplånas af en känsla, att jag nu ginge där som en varg i veum. Många gånger har jag velat se dig i din verksamhet där nere och än en gång i ditt sällskap 'hissa ungdomens purpurflagg'. Jag har velat återse Lysander och trycka handen på Nyblæus, till hvilken jag står i många oguldna förbindelser. Men i stället har detta missförstånd så verkat, att jag af omtanke för Nyblæus' eget lugn och trefnad där nere afhållit mig från allt, som kunde starkare knyta banden mellan honom
Källa: Project Runeberg ·