Sida 534
52 ö
VIKTOR RYDBERG
gamle och nyförvärvade vänner, med hvilka du här kommit i beröring. Behöfver jag säga, att detta berott på att du i grund och botten lyckats bibehålla dig lik
dig själf, sådan du var i gamla eller rättare yngre dagar.»
*
En hedersplats, hvartill den allmänna meningen korat Rydberg långt innan ban erhöll den, var naturligtvis ledamotskap et i Svenska Akademien. Bernhard von Beskow hade ju jämförelsevis tidigt velat, alt Akademien skulle hedra Rydbergs skriftställarskap med Karl Johanspriset. När år 1875 val skulle företagas efter justitierådet C. G. Strandberg, trodde mången, att turen nu kommit till Den siste Athenarens författare. Anders Fryxell föreslog honom också, och, enligt hvad enskildt meddelats mig, lära äfven andra inom akademien, exempelvis Elias Fries och De Geer, lutat åt samma mening.
Emellertid skref Akademiens dåvarande sekreterare, grefve Henning Hamilton, den 8 januari 1875 till Böttiger (Kongl. Bibliotekets brefsamling): »Af ett annat bref från mig med dagens post ser du, att Akademien utsatt den 18 mars till val af ledamot. Där är ett ännu större bekymmer: Fryxell har föreslagit Viktor Rydberg, men därhän äro vi lyckligtvis ännu icke komna. I alla händelser kan med hans inväljande uppskjutas till dess Fryxells förtjänster såsom religonslärare skola skildras.*
* Spetsigheten var dubbel. Som bekant hade Fryxell nästan ständigt tjänstledighet från sitt pastorat, och Rydberg ansågs ju då ännu såsom en svår rabulist i religiösa ting.
Källa: Project Runeberg ·