Sida 554
52 ö
VIKTOR RYDBERG
Härpå svarade »Fredrek på Ransätt»:
»Käre broder! Hj ärtinnerlige broder, borde jag ännu en gång ha sagt, ty en hjärtlig, innerlig, god och snäll karl är du, det är bra säkert. Så tycker icke jag ensam, utan äfven dina öfriga akademiske confratres, det vågar jag försäkra. Således får du alls inte tro, att du är mindre väl liden af någon bland oss. Icke ett obenäget ord om dig har jag från dem hört. De ha alltför stor aktning för ditt ingenium och ditt redbara sinnelag, att de skulle bli dig obenägne för den där stjärnstruntsakens skull. Det vore väl attan tusan, om du ej finge opåtaldt handla efter behag — helst i en sådan fråga. Låt därför, käraste broder, icke afhålla dig från att komma hit vid tillfälle. Du skall få se, att du blir mycket, mycket hyggligt bemött, som du ock ovedersägligen in totum et tantum, förbaska mig, förtjänar.»
Men alltjämt spelade den ledsamma nordstjärnan in, när Rydberg skulle uppträda officiellt.
Det var t. ex. orsaken, att han uteblef från den fest, hvarmed hans vän, Göteborgs och Bohus läns höfding, grefve Albert Ehrensvärd, firade kronprinsparets ankomst till Sverige efter dess bröllop i september 1881. Han förklarade i bref till Ehrensvärd :
»Mitt resonnemang var detta: vid ett så högtidligt och betydelsefullt tillfälle som detta bör icke den minsta anledning till ett obehagligt intryck förekomma, och om än de båda gästerna ingenting märka och om än mitt ädla värdfolk öfverser med mig, så kunna likväl andra uppfatta det som en ohöflighet, och kanske som en af-siktlig ohöflighet, om jag infinner mig utan att hafva prydt mig med det offentliga vedermäle jag fått af konun-
Källa: Project Runeberg ·