Sida 55
BRISTANDE ARBETSLUST
55
I dag på morgonen, kuriöst nog, fick jag två om-vändelsebref. Det ena från Fredrikshald, som lofvade, att jag skulle få heta Frydberg i stället för Rydberg, om jag omvände mig till Sören Kierkegaards åsikter.»
Ungefär samtidigt skref Hedlund till Rydberg:
»Af Emma hör jag med glädje, att molnen skingrats något från din panna, d. v. s. med Gegerfelts ord, att din måge kommit i bättre skick. Och det reder sig väl. Mycket, som ser mörkt ut i dag, kan i morgon vara ganska ljust. Man må blott ej låta modet falla, utan se tingen i stort med hopp och förtröstan. Snart har du väl expedierat v. Bergen, och då får du åter gripa itu med try par armar. Så ersättes och glömmes det, som möjligen blifvit försummadt; men det som verkligen uträttats blir kvar.»
C. v. Bergen »fick icke sin artikel». I stället lämnades mot hösten till »Framtiden» den ofvan nämnda afhandlingen om »Kyrka och prästerskap». Därefter begärde von Bergen att få Rydbergs utlofvade skrift om »de yttersta tingen» och sände i december 1868 ett bref fullt af förebråelser, ifall Rydberg underläte att fortsätta sitt arbete i den fria forskningens och det religiösa framåtskridandets tjänst.
»Att prestera en Faustöfversättning är visst godt och väl — — — men i stället för närande bröd 'en droppe honung'. Jag vill blott erinra dig om ett yttrande, du själf hade under vårt sista samtal häruppe. Du sade nämligen helt uppriktigt, att det i själfva verket ej var annat än 'en andlig epikureism' som gjorde, att du för egen del fann dig mera intresserad af att öfversatta
Källa: Project Runeberg ·