Sida 54
1(5
VIKTOR RYDBERG
tikelns beskaffenhet. Jag är icke nöjd med hvad jag får ihop; uppsatsen saknar ryggrad, men kött har den, med andra ord: den är slankig, utan hållning, men tämligen lättläst, så att den till och med skulle kunna gå i ett fruntimmer, som vill låtsa intressera sig för mänsklighetens frågor.*
I går kväll hade jag några roliga timmar på Lorensberg med Ernst Björck, Pelle Ödman och v. Bergen. Björck uppläste några verkligen utmärkta poemer af sin tillverkning, Ödman sjöng sina visor, och jag skulle föreställa recensent. Ödman höll protokoll öfver allt vårt prat, hvilket protokoll skall vid nästa sammankomst »justeras», ty det beslöts, att vi skola utgöra ett sällskap och sammanträda hvar tredje vecka under ruskmånaderna på Lorensberg, under sommaren på någon klippa i skärgården.»
I ctl annat bref af samma månad till Hedlund skrifver Rydberg:
»v. Bergen har rest till Stockholm, sedan hans här-varo alldeles förlamat min verksamhet. Sin artikel skall han få, och det som jag hoppas snart, då jag blifvit kvitt den ohyggliga personliga påtryckningen. Jag känner mig nu ganska arbetslysten och stämd för flit. Vill använda den särskildt i tidningens tjänst, medan du är borta. Har icke känt på åratal sådan glädje och trefnad som nu.
* En samtida anteckning på ett bref visar ämnet för den aldrig fullbordade artikeln: a) Skildring af den hedniska religionens själfmolsägelser och sedliga brister. Skildrarens (Lu-ciani) grundsatser: »Jag är fiende till allt bedrägeri, allt marktschreieri, alla lögner och all tom inbilskhet. Jag är en vän af det sanna, en vän af det sköna, en vän af allt sant och älskvärdt.» »Hat till allt det dåliga.»
Spillror ur denna artikel upptog Rydberg i den år 1893 till »Skilda Portföljer» inlämnade uppsatsen »Oro i Olympen».
Källa: Project Runeberg ·