Sida 740
7r,4
VIKTOR RYDBERG
hon icke vore en nödvändig förutsättning för ostördt arbete; — men med afbrott Att sitta mellan skål och vägg med goda vänner i ett väl stämdt samtal, det är ju en gudafröjd. Du är en bland dem, som jag fantiserat som deltagare i dessa symposier. Du är i själfva verket en af de 'förbiskymtande skuggor', som den förbiskymtande skuggan Viktor Rydberg allt emellanåt räcker armarne efter. Mer än en gång har mitt fantasi-jag stigit ned i grafven till en liten flicka och tagit 'Lille Vigg', som är hos henne, och hviskat hans saga i hennes öra, ehuru jag gärna tror, att detta nu är öppet för oändligt vackrare sagor än den. Hälsa henne, när du går till hennes graf! *
När jag är mycket ansträngd, inställer sig en släng af den yrsel, hvaraf jag haft förkänningar sedan ungdomstiden, men svårast anfäktades för ett par år sedan. Den står i bakgrunden, alltid färdig att lyfta foten.
Nu lyktar jag denna jeremiad, hvars praktiska syfte är att mildra din dom öfver min overksamhet med afseende på subskriptionslistan för X:s arbete.
Jag återsänder den med min namnteckning och med önskningar om framgång åt företaget.»
I detta bref äga vi liksom en konturteckning af Rydbergs förhållanden — sådana han själf någon gång i en misströstande stämning kunde se dem. Vid ett dylikt tillfälle kunde till och med tanken på att åter flylta ner till Göteborg rinna honom i hågen, såsom fallet var i slutet på 1880-talet, då han ett ögonblick tänkte sig möjligheten alt taga
o
* Åsyftar Schöldströms aflidna lilla dotter Dagmar, som stundom brukade bringa bud mellan sin fader och Rydberg, när de voro nära grannar vid Engelbrektsgatan, och hvars docka bar namnet Lille Vigg.
Källa: Project Runeberg ·