Sida 159
Dito den 22 December 1786.
Ofvurit båft, ora icke Tjåran varit nyttigare, åe> Arfeniken« Hon dog hvad håldre var, men med olika fmårta. Arfenik-Curen år en pinfara Cur. Tjåran dåremot dråge-lig. Befynnerligt nog, at Tjårans fôrfta application ftåmde Schirren i våxtenj han våx-te dubbelt pâ de tvä nåft föregående måna-derne; och ftod fedan vid lika i flere månader 5 når han då åter började öka , vidtogs Arfeniken. Hade jag vetat då, livad jag erfor fedan, Ikulle den vift icke vidtagits. Af den fenare erfarenheten ftyrkes jag i den gamla fatfen, at en rotad Kråfta år outrot«-Jig. Hvarföre då öka plågorne fôr den arma fjuklingen? — Min Gud, hvad man år fåkunnig, når man år förfagd. Det påfkyn-dade hel vift hennes undergång, at jag låt narra mig, at fôr henne bruka Afp-rStttr kokte i påfar och lagde pâ Brôflet. Defïe utgâfvos fôr uplöfandej af hvem? — af en annan Medicus. Bruks-Patron A - - - hade dårmed botat en fvulft af fynnerlig hårdhet hos en Piga, icke i Broftet, utan pâ Ben eller Knå, och dårifrån ville han Huta i denne fak. Hvad hånde ? — våt/kan trängde fig in på Lungorne och gjorde Patienten •n odrågelig Hofta, fom fölgde henn« i grafven.
Lycka, at jag ej förde min fal. Huftra til Norrköping, at martera* af den bekanta
Bon-
Källa: Project Runeberg ·