Aargletscherna [ar-], ofantliga ismassor i östra delen af Berner-Alperna, från hvilka floden Aar leder sitt ursprung, och som indelas i Ober-, Unter-, Lauter- och Finster-Aargletscherna . De hafva genom Hugi's (1827) och Agassiz' (1840) naturvetenskapliga undersökningar vunnit ökadt intresse.
Septimer pass i Rätiska alperna, i schweiziska kantonen Grisons, förenar Oberhalbstein- och Bergelldalarna. Passet, so… Silvretta l. Selvretta, bergsgrupp tillhörande de Rätiska alperna, belägen inom schweiziska kantonen Grisons, på gränse… Calanea-dalen sido-dal till Moesa-dalen, i Raetiska alperna, i schweiziska kantonen Graubünden. En stor del af innevånarna,… Languard [-ga'rd], Piz (af Rom. Lungo gardo, fjärrsyn), ett 3,266 m. högt berg i schweiziska kantonen Grisons, s. om E… Schreckhorn l. Gross Schreckhorn, en af de högsta spetsarna på Bern-alperna, inom schweiziska kantonen Bern, n. om Finste… Sardona-gruppen kallas den ö. om Panixpasset belägna delen af Glarneralperna. Gruppens kärna utgöres af Sardona-glacieren, på… Titlis ett 3,239 m. högt berg i Schweiz på gränsen mellan kantonerna Bern och Unterwalden. Från dess topp, Nollen, ö… Julier (Giulio), ett 2,287 m. högt pass i schweiziska kantonen Grisons, förenar de båda dalarna Oberhalbstein och Öf…
Alla artiklar i ämnet →