Abja, ("den, hvars fader Jehova är"). 1) En konung öfver Juda rike 957-955 f. Kr., konung Rehabeams son, samtida med Israels konung Jerobeam, hvilken han besegrade i krig (1 Kon. 15 kap., 2 Krön. 13 kap.).
2) En son af ofvannämnde Jerobeam. Enligt bibelns berättelse var han den ende af Jerobeams slägt, som var Gudi behaglig, hvarför han också blef hädankallad, innan Guds straffdom drabbade hans faders hus (1 Kon. 14 kap.).