Åbota-rätt

Åbota-rätt. Åboarna å sådana hemman i Finland eller i de till Ryssland afträdda delarna af Finland, hvilkas egor afskuros genom de i 1721 och 1743 års fredsslut emellan Sverige och Ryssland bestämda riksgränser, sökte bibehålla sig vid rättigheten att nyttja och innehafva all den mark, som af forno lydt under hemmanen, utan afseende derpå att större eller mindre del af denna mark var belägen inom gränserna för ett annat territorium. Denna häfderättighet -- som aldrig var i traktater eller andra afhandlingar erkänd -- gick under namnet åbotarätt, och yrkanden på dess tillämpning framkallade vid flere tillfällen tvister af ömtålig art. Jfr härom K. M:ts skr. till Åbo hofrätt d. 2 Maj 1768 och Kanslikollegii und. utlåtanden d. 25 Nov. 1768, d. 13 Juni 1769, d. 13 April 1776, d. 17 Mars, 7 Juli och 8 Sept. 1777 samt konseljprot. i Justitieärenden d. 14 Febr. och 19 April 1803.