Advent

Advent (Lat. adventus, ankomst) kallas i den kristna kyrkan den tid, hvarmed kyrkoåret börjar och som närmast föregår julen. Det är afsedt att vara en förberedelsetid för de kristne till att värdigt fira minnet af Jesu ankomst i verlden. De äldsta bevisen på adventets helighållande förskrifva sig från början af det 6:te århundradet. Det utmärktes af botöfningar och fasta, och under denna tid, liksom under fastlagen, fingo inga bröllop hållas; bilderna i kyrkorna beslöjades, altaren och antependier kläddes med violett tyg (kyrkosorgens färg). -- Med undantag af bildernas beslöjande, som nu endast eger rum de sista 14 dagarne i fastan, iakttagas alla dessa bruk fortfarande i den katolska kyrkan. -- Ända till medlet af 18:de årh. fick på många ställen orgelspel vid gudstjensten icke ega rum under adventstiden. I den grekiska kyrkan räcker adventstiden 6, i den romerska och den lutherska 4 veckor. Den reformerta kyrkan har öfver hufvud intet kyrkoår, således ej häller någon adventstid. -- De 4 adventssöndagarnes evangelier äro i den lutherska kyrkan valda med afseende på adventets betydelse: 1) om Kristi ankomst såsom konung och stiftare af Guds rike på jorden; 2) om hans sista ankomst såsom domare; 3) och 4) om Johannes Döparen, Kristi närmaste förelöpare. E. J. Ö.