Aftenbladet

Aftenbladet, norsk daglig tidning, grundlades 1855 som en fortsättning af den äldre polemisk-satiriska veckotidningen "Krydseren". Denna hade redan framträdt 1849 och var närmast utgången från en literär krets, till hvilken bland andra hörde Hartv. Lassen, O. Richter, Odelstingets nuvarande president, och den unge geologen J. T. Rördam, hvilka alla voro medarbetare i densamma. Hufvudredaktör var Ditmar Mejdell. Denne har äfven, sedan 1855, varit Aftenbladets redaktör. Utom honom hafva äfven Richter (Jan. 1856 till Nov. 1859) och Björnstjerne Björnson (Okt. 1859 till Jan. 1860) deltagit i Aftenbladets redaktion. Den sistnämndes verksamhet inföll samtidigt med den unionella striden om ståthållarskapets upphäfvande, i hvilken han uppträdde med mycken skärpa. Samtidigt väckte han också genom sina artiklar om inländska förhållanden en sådan ovilja emot sig, att han mycket snart måste frånträda sin befattning med redaktionen. B:s novell "En glad Gut" trycktes under denna tid till största delen såsom följetong i A. -- Tidningen har ända från sin grundläggning ständigt haft ett liberalt program och bland annat kämpat för de reformer i Norges författning, som under de sista tjugo åren bragts å bane, såsom årliga storting, statsrådens deltagande i stortingets förhandlingar o. s. v. Hon har på samma gång nästan alltid varit mycket moderat och i regeln icke gått så långt som vissa fraktioner af det liberala partiet, med undantag likväl af åren 1868-1871, då F. Bætzmann såsom medarbetare i bladet utöfvade ett väsentligt inflytande på dess hållning och hufvudsakligen skref i den majoritets intressen, som på denna tid herskade i stortinget. A. var sålunda en ifrig motståndare till det då framlagda unions-förslaget. För öfrigt har bladet alltid med värma hyllat den skandinaviska idén, i hvilket hänseende det inom norska pressen stått så godt som ensamt. Derjämte har det framför öfriga norska blad egnat literaturen mycken uppmärksamhet och har tidtals varit Norges förnämsta organ för den literära kritiken. Y. N.