Agar, konstnärsnamn för den franska skådespelerskan Florence Léonide Charvin, som föddes 1836, fick en god uppfostran och gaf musiklektioner i Paris, tills hon 1858 började uppträda som kafésångerska der. Hennes djupa röstklang och majestätiska skönhet väckte uppmärksamhet, och hon följde kännares råd att öfvergå till teatern och egna sig åt m:lle Rachels tragiska rollfack. Till yttermera visso antog hon likaledes ett bibliskt namn (Hagar, Fr. Agar). De första åren af 1860-talet spelade hon med framgång Phèdre, Médée m. fl. klassiska och äfven moderna roller på Odéon-teatern samt uppträdde en tid på Porte-Saint-Martin-teatern och Théâtre français. Då hon ej gjorde lycka der, återgick hon till Odéon, men tillhörde åter Théâtre français 1869–72. Hon sjöng der med eggande verkan »Marseljäsen» i Juli 1870, före fransk-tyska krigets utbrott. På turnéer i franska landsortsstäder spelade hon 1872–76 den klassiska tragediens hjeltinnor, återvände derefter till Théâtre français, hvarest hon bl. a. kreerade M:me Bernards rol i Augiers »Les Fourchambault», men var under 1880-talet hänvisad till skådebanor af mindre hög rang. Hon gifte sig 1881 med sin impresario Marye. 1888 afbröts hennes bana af ett slaganfall, och hon afled 1891 i Algeriet, hvarest hennes make var museiföreståndare. I starka och lidelsefulla känsloutbrott gjorde hennes sceniska gåfvor sig bäst gällande.
*2. Agardh, J. G., född d. 8 Dec. 1813, tog 1879 afsked från professuren. Af hans hufvudarbete Species, genera et ordines algarum hafva ytterligare utkommit III, 1 Epicrisis systematis Floridearum (1876) och III, 2 Morphologia Floridearum (1880). Af hans senare skrifter må dessutom nämnas Till algernas systematik. Nya bidrag I–XI (Lunds univ:s årsskrift IX–XXVI, 1872–90), Species Sargassorum Australiae (Vet.-akad:s handl., 1889), Linnés lära om i naturen bestämda och bestående arter hos växterna, efter Linnés skrifter framstäld och med motsvarande Darwins åsigter jemförd (Bih. till Vet.-akad:s handl., 1885). 1895 öfverlemnade A. genom gåfvobref till Lunds universitet sina botaniska samlingar, af hvilka den algologiska till såväl arternas antal som individernas mängd sannolikt är den största och i vetenskapligt afseende vigtigaste, som någonstädes förefinnes.