Agaricus

Agaricus L., bot., ett svampslägte af nat., fam. Agaricineæ, hvars mjukt hinnaktiga fruktskifvor äro dubbla och sammanvuxna med hatten. Med Agaricus förstod Linné alla skifsvampar. Efter den af Persoon och E. Fries genomförda reformen i mykologien innefatta skifsvamparne 20 slägten, och Agaricus underdelas af Fries i 28 underslägten, hufvudsakligen efter sporernas färg. Dessa köttiga skifsvampar utmärka sig genom ett vegetativt och ett fruktifikativt system. Det förra hvilar i jorden eller något annat substrat, består af hvitaktiga, vidt omkring krypande, ytterst förgrenade, periferiskt tillväxande svamptrådar (det s. k. myceliet), och det senare eller sporhuset -- ofta från början inneslutet i ett fullständigt eller ofullständigt hylle (velum, volva), som spränges och stundom sedan qvarstår som en ring på foten eller som fläckar på hatten -- af en köttig fot, hvilken på sin spets eller öfre sida uppbär en cirkelrund eller excentrisk hatt, på hvars undersida de strålformigt utgående fruktskifvorna befinna sig, på sidan beklädda med ett lager af celler (hymenium), som ytterst utveckla på hvarje cell fyra sporartade kroppar (basidier), hvilka aflösas och fortplanta svampen, affalla som ett fröstoft af milliontals stycken och kunna vara hvita, rosenröda eller blekröda, gula eller rödbruna, svartröda eller mörka, och slutligen svarta. De förekomma allmänt, särdeles om hösten, på fuktiga och skuggrika ställen, t. ex. i skogar. Den synliga svampen (frukten) framkommer och utvecklas särdeles snabbt. De ega stor betydelse såsom dels matnyttiga, dels giftiga. Se Svampar. A-n.