Agorafobi (af Grek. agora, torg, och fobos, skräck), med., ett tillstånd af fruktan eller ångest, i hvilket somliga nevrasteniska (nervslappa), i synnerhet andligen öfveransträngda personer råka vid passerandet af öppna platser (torg, broar, breda gator) eller under vistelsen i teatrar, kyrkor eller andra stora rum. Den deraf angripne har vanligen en känsla af att han skall mista förmågan att bibehålla jämnvigten eller röra sig hvart han vill. Denna känsla kan blifva så häftig, att verklig oförmåga till att gå upprätt eller röra sig från stället inträder, utan att någon muskel förlamas eller verklig svindel är för handen. Agorafobien har sin grund i en särskild form af hjernretning, hvilken icke inskränker sig till stora hjernan, utan fortplantar sig till förlängda märgen, hvarigenom de egendomliga kroppsliga funktionsstöringarna framkallas.
Nordisk familjebok · första upplagan
Agorafobi
Ämne: Nerv- och sinnessjukdomar · Sjukdomar, anatomi och läkekonst
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 19 (1896), sp. 1587–1588 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗