Akiander, Matthias, finsk universitetslärare och forskare, föddes år 1802 i Jääskis socken i östra Finland. År 1811 skedde i Viborgs län, som då ännu hörde till Ryssland, utskrifning af folk till ryska flottan. Akianders fader, bonden Martti Akkanen, som hade tre söner, fruktade, att, om alla vore hemma, åtminstone en af dem skulle tagas till soldat, och sände derför den nioårige Matti till Viborgs skola. Då rektorn derstädes fick höra piltens namn, förklarade han, att detta icke vore lämpligt för en karl (akkanen betyder nämligen "liten gumma"), och så fick Matti det mera lärdt klingande namnet Akiander. År 1812 blef Viborgs län åter förenadt med Finland, och Akiander, liksom så mången annan son af det "Gamla Finland", räddades derigenom åt det "unga Suomi". Han blef student i Åbo, 1822. Efter högskolans flyttning till Helsingfors (1827) sökte A. sig dit och tjenstgjorde först som skollärare, sedan som lektor i ryskan vid universitetet. I detta språk blef han 1853 extra ordinarie och 1862 ordinarie professor. Från sistnämnda befattning afgick han såsom emeritus 1867. Han bortrycktes plötsligen af koleran den 2 Augusti 1871.
Tidigt började Akiander göra samlingar till det verk, som kan sägas vara hans både första och sista och på hvilket han arbetade under fyrtio år, ehuru det utkom först under åren 1868--69. Det bär titeln Herdaminne för fordna Viborgs och nuvarande Borgå stift, utgör 13:de och 14:de häftena af finska Vetenskapssocietetens "Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk" samt innefattar ungefär 20,000 namn och minst dubbelt så många data, åtskilliga utförliga biografier och flere aktstycken, belysande församlingarnas historia. Fyllnadsarbeten dertill äro de redan tidigare utgifna Skolverket inom fordna Viborgs och nuvarande Borgå stift (Helsingfors 1866; utgör 9:de häftet af nyss nämnda "Bidrag") samt Bidrag till kännedomen om evangelisk-lutherska församlingarna i Ingermanlands stift (Helsingfors 1865). I tidskriften "Suomi" meddelade han 1848 värdefulla Utdrag ur ryska annaler (rörande Finlands historia). Ännu ett stort verk, utgifvet på universitetets bekostnad, bär hans namn: Historiska upplysningar om religiösa rörelser i Finland i äldre och senare tider (Helsingfors 1857--63). -- Af Akiander ega vi dessutom Rysk språklära för skolor (1 uppl. 1835, 4 uppl. 1865).
För finska språket hyste A. ett varmt intresse och blef en bland stiftarne af Finska literatursällskapet. Han var någon tid dess sekreterare och åren 1868--70 dess ordförande. 1847 framlade han förslag om anställande af dialektforskningar, hvilka ock sedan af nämnda sällskap blifvit med ifver främjade.
Då vid 1863 års landtdag fråga väcktes om inlösen till finska staten af de s. k. donationsgodsen i Viborgs län, antog sig A. lifligt denna sak. Han utvecklade i en särskild afhandling frågans historiska sida och bidrog verksamt till ständernas beslut om aflyftandet af denna tunga, orättvisa och sorgliga börda, som hvilat öfver "Gamla Finland". -- Den förmögenhet han, oaktadt sin hjelpsamhet, hade samlat testamenterade han dels till inrättande af folkskolor, dels till stipendier vid universitetet. V.