Alamanni, Luigi, italiensk skald, född i Florens 1495. Sedan det blifvit upptäckt, att han var delaktig i en sammansvärjning (1522) mot sin forne gynnare Giulio de' Medici, Leo X:s ståthållare i Florens, flydde han från sin födelsestad och begaf sig till Venedig samt derifrån till Frankrike. Efter mediceernas fördrifvande från Florens återvände han dit 1527. Den politiska verksamhet A. der utöfvade gjorde honom emellertid orättvist misstänkt, och då slutligen Florens 1530, efter en långvarig belägring af kejsarens och påfvens förenade härar, åter måste öppna sina portar för familjen Medici, drabbades han af en landsförvisningsdom, som för alltid skilde honom från fosterjorden. Han begaf sig då för andra gången till Frankrike och rönte der synnerligen stor uppmärksamhet af Frans I samt begåfvades med flere gods i Provence, der han sedan författade de flesta af sina arbeten. Efter att hafva blifvit på mångahanda sätt hedrad och firad så väl af Frans I som af dennes efterträdare, Henrik II, hvilka till och med ofta använde honom i vigtiga politiska beskickningar, afled han vid hofvet i Amboise 1556. -- Alamanni saknade visserligen originalitet och högre poetisk begåfning, men hans stil är ren och hans versifikation ledig. Han försökte sig i flere olika diktarter, såsom lärodikt, epos, drama och lyrik, och särskildt blef han den, som till Frankrike öfverflyttade det af hans samtida Trissino skapade pseudoklassiska epos. Hans lärodikt om åkerbruket, La Coltivazione, i sex böcker (Paris 1546), har hufvudsakligen Virgilii "Georgica" till förebild, och han har i densamma med stort mästerskap behandlat den, trol. af Trissino uppfunna, elfvastafviga orimmade versen, blankversen (versi sciolti). -- Hans epos Girone il Cortese, i 24 sånger (1548), är en bearbetning af den omtyckta gammalfranska prosaromanen "Guiron le Courtois", och i sin L'Avarchide, likaledes ett epos i 24 sånger, tog han sig för att romantisera Iliaden på det smaklösa sättet, att han förlade den Homeriska handlingen till den franske staden Bourges (Avaricum) och förvandlade Achilles till Lancelot, Agamemnon till Artus o. s. v. -- A. författade äfven ett skådespel, Flora (1556), och bearbetade Sofokles' "Antigone". Vidare skref han Epigrammi toscani samt lyriska dikter, hvilka under titel Opere toscane utkommo i Lyon 1532-33. -- (Versi e prose di Luigi Alamanni äro utgifna af P. Raffaeli, Florens 1859).
Alambik,