Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Allegori

Ämne: Filosofiska begrepp och riktningar · Filosofi, religion och bibeln

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 471 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Allegori (Grek. allegoria) kallas det bildliga framställningssätt, hvarigenom ett föremål eller begrepp uttryckes genom ett annat, med hvilket det eger likhet. Allegori sammanfaller med personifikationen, eller prosopopén, deri, att hon, liksom denna, dels låter liflösa och omedvetna ting framträda såsom handlande, medvetna varelser, dels tillägger dessa ting egenskaper och deraf följande epitet, som egentligen tillkomma sjelfmedvetna väsenden. Men då prosopopén blott för en gång omvexlar de beslägtade begreppen och i stället för det egentliga sätter det oegentliga för att derigenom göra det förra dess mera lefvande, så fortsätter och utför allegorien den funna likheten. Allegorien är således en fortsatt prosopopé. Såsom exempel på lyckade allegorier kunna anföras Horatii 14:de ode i 1:sta boken, hvarest skalden liknar staten vid ett skepp, Schillers Mädchen aus der Fremde, Atterboms Blommor o. s. v. Bland episka och dramatiska stycken, i hvilka allegorien blifvit använd, må nämnas Bunyans En kristens resa, Fredrika Bremers Dygdernas resa, Atterboms Lycksalighetens ö m. fl. -- Då allegorien förutsätter en dubbelhet, hvars båda sidor måste klart framträda, d. v. s. både det åsyftade och det bildligt framställda, så följer af sig sjelf, att hon icke kan förekomma i musik och byggnadskonst. Inom de bildande konsterna deremot har allegorien en framstående plats sig anvisad.