Alpheus, Grek. Alpheios, den största floden på Peloponnesus. Hon heter nu Alfeo i sitt öfre lopp, till mynningen af Rufia, som faller in på flodens högra sida, och derefter Rufia. I en stor bukt flyter hon genom Arkadien och Elis, först åt n. v., sedan åt v. Ej långt från källan är en del af hennes lopp underjordiskt. Förut var hennes flodbädd icke alldeles densamma som nu, och hon flöt då på två ställen under jorden. — Enligt myten var Alpheus son af Oceanus och Tethys. Han förföljde Arethusa, som flyktade undan till ön Ortygia vid Syracusa och förvandlades till en källa. Alpheus blef då sjelf förvandlad till en flod, som fortsatte sitt lopp genom hafvet och upphann Arethusa.