Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Alunskiffer

Ämne: Geologiska formationer, lager och sedimentära bergarter · Mineral, bergarter och geologi

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 575–576 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Alunskiffer, geol., är en af kolhaltiga och bituminösa ämnen genomträngd lerskiffer, med brunsvart eller svart färg. Vanligen är den lösare än lerskiffer och gifver, till skilnad från sådan, svart pulver och ett svart, glänsande streck, om den krossas eller repas. Den innehåller alltid något svafvelkis, ehuru denna stundom är för blotta ögat osynlig, och ända till 20% bränbara ämnen, till följd hvaraf den, ehuru med svårighet, låter antända sig och brinner. Deri nyttjas derför också stundom såsom brännmaterial vid kalkbränning. När den blifvit väl genombränd är färgen tegelröd. - Alunskiffern tillhör den undre delen af silurformationen och förekommer såsom ganska mäktiga lager i Sverige (emellan den kambriska sandstenen och ortoceratitkalken i Skåne, Vestergötland, Nerike, Norrland och på Öland), Norge (vid Kristiania), England, Belgien, Tyskland o. s. v. Innesluter ej sällan körtlar och bållar eller mindre lager af svart bituminös kalksten (orstenskalk) samt ofta försteningar, bland hvilka en art kräftdjur (trilobiter) äro de allmännaste. Alunskiffer tjenar såsom råmaterial vid tillverkning af alun, rödfärg och jernvitriol vid de s. k. alunbruken genom skifferns bränning, utlakning med vatten samt de erhållna lösningarnes inkokning o. s. v. E.E