Read Runeberg
Sök Min läslista

Nordisk familjebok · första upplagan · Badorter och brunnsorter

Badorter och mineralkällor

Kurorter och hälsobrunnar med mineralkällor, särskilt i Centraleuropa, samt närliggande begrepp som kur och säsong.

28 artiklar

Artiklarna

  • Rippoldsau badort i badensiska kretsen Offenburg, i en Schwarzwaldsdal nära Würtembergs gräns, med tre kolsyrerika saliniska jernkällor af 8--10°C. Vattnet dels … band 13, sp. 1218
  • Säsong (Fr. saison), årstid; termin, t. ex. badtermin (vid en badort) och speltermin (om teatrar); tiden för vinternöjena i en större stad o. s. v … band 15, sp. 1218
  • Wilhelmsbad 1. Helsobrunn och förlustelseort n. v. om Hanau i preuss. reg.-omr. Kassel. Orten erhöll sitt namn efter sedermera kurfursten Vilhelm I af Hessen … band 17, sp. 1018
  • Franzensbad badort i Böhmen, 3 1/2 km. n. om Eger, 510 m. öfver hafvet, mellan utlöparna af Böhmerwald, Erzgebirge och Fichtelgebirge, har varit badort sedan … band 5, sp. 281
  • Sinaia badort i Rumanien, i Karpaterna, nära Siebenbürgens gräns, vid Predeal--Bukarest-banan. Stället, i hvars närhet den rumanska konungafamiljens … band 14, sp. 1108
  • Rohitsch (Slav. Rogatec), köping i österr. hertigdömet Steiermark, nära Kroatiens gräns, i Slotlas trånga dal. Omkr. 4 km. v. om köpingen ligger bad- och … band 13, sp. 1292
  • Gleichenberg by och badort i Stejermark, kretsen Feldbach, i en smal, af skogklädda höjder omsluten, endast mot s. öppen dal, omkr. 200 m. öfver hafvet. Omkr. 500 … band 5, sp. 1288
  • Krynica [kryni'tsa], badort i vestra Galizien, på norra sluttningen af Karpaterna, 584 m. öfver hafvet, har 14 mineralkällor (på fri kolsyra rika jernkällor … band 9, sp. 168
  • Kur (af Lat. cura, skötsel) kallas hvarje metod, som användes till helsans vårdande och sjukdomars botande, t. ex. dietkur, drufkur, svältkur, badkur … band 9, sp. 278
  • Seltersvatten med., har sitt namn efter Selters, en på alkaliska koksaltskällor rik ort, belägen i Hessen-Nassau. Från Nieder-Selters försändes i ofantlig mängd s … band 14, sp. 852
  • Borszék [bå'rsek], Siebenbürgens mest berömda badort, belägen i komitatet Csik i en vildtromantisk dal i Karpaterna, 882 m. öfver hafvet. Omkr. 1,500 innev … band 19 (supplement), sp. 2516
  • Glenwood Springs [glä'noudd], badort i nord-amerik. staten Colorado, vid Roaring Forks förening med Grand river, 1,758 m. öfver hafvet. Varma mineralkällor (50–60°) … band 20 (supplement), sp. 950
  • Kannstatt (Cannstatt l. Canstadt), stad i würtembergska Neckarkretsen, på högra stranden af Neckar, 5 km. n. ö. om Stuttgart. 16,205 innev. (1880). Staden är … band 8, sp. 164
  • Schwalbach Se Langenschwalbach. 1. Schwan, Hans Niklas, köpman, politiker, född d. 12 Juni 1764, blef vid sjutton års ålder informator i grosshandlare Schöns … band 14, sp. 730
  • Kreuth [kröjt], kurort i bajerska alperna, regeringsområdet Oberbajern, 10 km. s. om Tegernsee, omkr. 820 km. öfver hafvet. Det är hufvudsakligen en … band 8, sp. 1526
  • Neuenahr [nöjen-], badort i preussiska regeringsområdet Koblenz (Rhenprovinsen), vid Ahr och jernvägen emellan Ahrweiler och Remagen. Källorna, 21°--45° C … band 11, sp. 2037
  • Baden (Baden-Baden) hade 1890 13,889 innev. Öfver den rikaste af källorna, »Ursprung» (68,6° C.), har uppförts en storartad byggnad i renaissancestil … band 19 (supplement), sp. 1983
  • Badenweiler by och badort i den badiske kretsen Lörrach, s. om Freiburg och vid foten af det 1,110 m. (3,700 f.) höga berget Blauen. B. är märkligt genom år 1784 … band 1, sp. 1426
  • Öynhausen Se Oeynhausen. band 18, sp. 802
  • Klimatisk kurort kallas hvarje för botande af en viss sjukdom eller för helsans förbättrande i allmänhet begagnad plats på jorden, der ställets egna klimatiska … band 8, sp. 841
  • Salzungen stad och badort i hertigdömet Sachsen-Meiningen, kretsen Meiningen, 28 km. s. om Eisenach, vid Werra och flere jernvägslinier. 3,947 innev. (1885) … band 14, sp. 433
  • Roncegno [-tje'njå], kurort i södra Tyrolen, 6 km. v. om Trient, 535 m. öfver hafvet, eger ett genom sin halt af arsenik och jern utmärkt mineralvatten, som … band 13, sp. 1397
  • Elster by och badort i Sachsen, regeringsområdet Zwickau, i en naturskön bergstrakt vid Weisse Elster, nära böhmiska gränsen. 1,234 innev. (1875). Det har … band 4, sp. 446
  • Hafsbad balneol. Hafvet lemnar värdefulla kurmetoder, mest i form af bad, men äfven genom hafsluftens och hafsklimatets egenskaper samt genom hafsvattnets … band 6, sp. 481
  • Bormio (T. Worms), stad och badort i italienska prov. Sondrio (Lombardiet), vid Adda och den alpväg, som öfver det 1,223 m. (4,118 f.) höga Wormser- eller … band 2, sp. 918
  • Friedrichshall [fri-], kurort i Sachsen-Meiningen, vid Kreck, nära Lindenau. Det derifrån erhållna vattnet Friedrichshall-bittervatten är ett företrädesvis i … band 5, sp. 374
  • Davos har sedan slutet af 1860-talet förvärfvat sig ett stigande rykte som kurort — i sitt slag den förnämsta i Europa — och besökes nu årligen af 10,000 … band 20 (supplement), sp. 416
  • Oeynhausen [ön-], stad (sedan 1860) samt berömd bad- och brunnsanstalt (förr kallad Rehme efter en närliggande by) i preussiska regeringsomr. Minden … band 12, sp. 129

Fler ämnen i badorter och brunnsorter