Nordisk familjebok · första upplagan · Ryssland: geografi, folk och historia
Sydryssland och Svarta havet
Geografi i södra Ryssland: Azovska sjön, Krim, Taurien, Dnjepr-steppen, saltsjöar, Svarta havet och angränsande folk.
20 artiklar
Artiklarna
- Molotsjanski liman [malatsja'nski], saltsjö i ryska guvern. Taurien, genom en smal damm skild från Azovska sjön. Under regnfattiga år torkar den ut, och bottnen är då … band 11, sp. 1245
- Dnjepr-steppen är benämning dels på en stor slätt, som utbreder sig i södra Ryssland på båda sidor om nedre Dnjepr -- mellan Svarta hafvet, Assovska sjön, floderna … band 3, sp. 1312
- Nya Ryssland den del af Syd-Ryssland, som ligger emellan Dnjestr, Lill-Ryssland, Donska kosakernas land samt Azovska sjön och Svarta hafvet. Det motsvaras af … band 11, sp. 2533
- Goktsja (Arm. Sevanga), största insjön i Kaukasus, belägen i norra delen af ryska guvern. Erivan på 1,932 m. höjd öfver hafvet. Areal 1,393 qvkm. Sjön har … band 5, sp. 1344
- Taurien guvernement i södra Ryssland, omfattar halfön Krim och en del af fastlandet, mellan nedre Dnjepr samt Svarta hafvets och Azovska sjöns kuster, samt … band 15, sp. 1435
- Baskuntsjak saltsjö i ryska guvernem. Astrakan, s. om Elton-sjön, genom jernväg förenad med Vladimirovka vid Volga. 124 qvkm. Den lemnar salt i större mängd … band 19 (supplement), sp. 2109
- Krim (R. Krym) 1. Tauriska halfön ligger på ryska Svartahafskusten utanför Azovska sjön mellan 44° 25' och 46° 10' n. br. samt 32° 30' och 36° 40' ö. l … band 8, sp. 1566
- Asov l. Azov [aso'ff], köping ("possad") i sydryska guvern. Jekaterinoslav, vid en af Dons flodarmar, ej långt från dennes utlopp i Asovska sjön … band 1, sp. 1204
- Svarta hafvet (Lat. Pontus euxinus, R. Tjernoje more, Turk. Kara Dengiz), stort inhaf mellan Europa och Asien, i v. begränsadt af Europeiska Turkiet, Öst-Rumilien … band 15, sp. 949
- Kazarer (Kasarer, Chazarer, Chasarer), ett folk, som under det 1:sta årtusendet e. Kr. bebodde landet norr om Kaukasus, uppåt Volgas och Dons nedre lopp … band 8, sp. 554
- Taganrog en af de vigtigaste hamnstäderna i södra Ryssland, ligger i guvern. Jekaterinoslav på en i nordöstra delen af Azovska sjön utskjutande landtunga, 32 … band 15, sp. 1298
- Baku 1. Ryskt guvernement i Kaukasus, omfattar sydligaste delen af den ryska kusten vid Kaspiska hafvet och begränsas för öfrigt af Dagestan, Jelisavetpol … band 19 (supplement), sp. 2031
- Batum l. Bathumi, stad i turkiska Armenien, vid södra kusten af Svarta hafvet, nära den ryska gränsen. Omkr. 3,000 innev. Staden lider af ett högst osundt … band 2, sp. 59
- Poti stad i ryska transkaukasiska guvernementet Kutais, vid floden Rions (Fasis) mynning band 13, sp. 120
- Arabat by i östra delen af halfön Krim, ligger vid början af den 112 km. långa, 1–4 km. breda, sandiga Arabat-landtungan, hvilken sträcker sig i … band 19 (supplement), sp. 1790
- Kertj [hårdt k], hamnstad i ryska guvernem. Taurien, på östra spetsen af Krim, vid Kertj- l. Jenikale-sundet (fordom Kimmeriska Bosporen), som förenar … band 8, sp. 626
- Karasubasar stad i ryska guvernem. Taurien, på Krim, nära floden Karasu. Omkr. 12,000 innev., armenier, greker, judar, tatarer och (ett mindre antal) ryssar … band 8, sp. 250
- Cimmerier (Lat. cimmerii), ett nomadfolk på Svarta hafvets norra kust. Derifrån fördrefvos de omkr. 630 f. Kr. af skyterna. Talrika cimmeriska skaror inföllo … band 3, sp. 358
- Simferopol (Turk. Akmedsjid, »hvita moskén»), stad och hufvudort i ryska guvern. Taurien, naturskönt belägen på sydvestra Krim, vid floden Salgir och … band 14, sp. 1093
- Asovske Stepperna kallas det steppland, som utbreder sig på båda sidorna om floden Manytsch från Asovske sjön till Don. De äro icke tillgängliga för någon odling och … band 1, sp. 1204