Kertj

Kertj [hårdt k], hamnstad i ryska guvernem. Taurien, på östra spetsen af Krim, vid Kertj- l. Jenikale-sundet (fordom Kimmeriska Bosporen), som förenar Azovska sjön med Svarta hafvet och som är 42 km. långt samt 4--40 km. bredt, men endast 5 m. djupt. Staden K., belägen amfiteatraliskt vid foten af Mithridates-berget, intogs (11--14 Juni 1855) af de förenade vestmakterna under Krimkriget och förstördes till en stor del, men har sedan blifvit återuppbyggd och bildar med den gamla turkiska fästningen Jenikale (R. Jenikolj), belägen 10 km. n. ö. från K., en kommun med omkr. 22,500 innev. Stadens handel är numera ej så stor som före 1855. Omkr. 4 km. s. om K. ligger den starka fästningen K., som försvarar inloppet till Azovska sjön. -- K. intager samma plats som den forna grekiska kolonien Pantikapaion, hvilken grundlades af medborgare från Miletos i midten af 6:te årh. f. Kr. och från 480 till Mithridates' tid (omkr. år 100 f. Kr.) var medelpunkten i det s. k. Bosporanska riket. Mithridates' son Farnaces blef grundläggare af en ny dynasti, som regerade till midten af 3:dje årh. e. Kr., hvarefter Pantikapaion, som då kallades Bosphora l. Bospora, kom till Östromerska riket. Derefter eröfrades staden af kazarerna, tillhörde 1318--1475 genueserna, derefter turkarna, hvilka genom freden i Kutsjuk-Kainardji (1774) måste afträda den till Ryssland. I trakten kring K, finnas flere grafkullar (R. kurgani) från den grekiska tiden och från det bosporanska rikets blomstringstid. I dessa hafva gjorts rika fynd af dyrbara fornsaker, hvilka till största delen förvaras i Eremitaget i Petersburg.