Anders

Anders (Hellig Anders), prest i Slagelse, död 1205 i det nära Slagelse belägna Antvorskov kloster. Han betraktades af danska folket som helgon, men är icke upptagen i den romerska kyrkans helgonlängd. Om honom berättas en mängd sagor och legender. Då han på en pilgrimsfärd till Jerusalem blifvit öfvergifven af sina följeslagar, under det han förrättade sin bön, fördes han på en hvit häst genom luften tillbaka till sitt fädernesland, der han vaknade, liggande på "Hvilehöi" vid Slagelse. Detta ställe utmärkes ännu genom ett stort kors. - En saga förtäljer, att konungen hade lofvat skänka Slagelse så mycken jord, som Anders kunde rida omkring på ett nattgammalt föl, under det konungen låg i badet. På detta sätt skall denna stad hafva fått sin ovanligt vidsträckta jordegendom. Liksom Vestmanlands apostel, David, var han så helig, att han kunde hänga sina handskar på solens strålar, medan han gjorde sin bön.