Archeus

Archeus (trol. af Grek. arche, regering), ett ord som egentligen hörde till alkemisternas förtäckta talesätt, men som införlifvats med medicinens historia, i synnerhet genom den holländske läkaren van Helmont (d. 1644). Denne betjenade sig af ifrågavarande ord för att uttrycka sin åsigt om lifvets förhållande till materien. Hvarje ting, lärde han, har i sig lif, ett ljus, som utstrålat från sjelfva lifvets och ljusets källa, från Gud. Men denna himmelska princip kan ej omedelbart finnas och verka i materien. Lifvet måste der vara förmedladt genom någonting andligt, en spiritus, och denna med materien innerligt förenade förmedlare kallade han archeus. "Archeus är lifvets enda och omedelbara vittne, exsecutor, organ, härberge", säger H. på sitt bildrika språk. Det är archeus, som enligt lifvets af Gud gifna lag icke allenast formar, utan äfven underhåller det materiella omhöljet, kroppen. Archeus är derför verksam öfverallt i denne, men hans egentliga säte måste dock vara i kroppens midt, innanför hjertgropen, ty H. hade iakttagit, att en stöt på det stället medför plötslig död. Det är ock af denne archeus såväl helsa som sjukdom beror. Sjukdomen bestod för Helmont icke, såsom för hans samtid, i en lesion, en skada, i de materiella delarna och i dessas frigörelse från lifvets makt. Lesionen qvarstår ju hos liket, sade H., men det faller ingen in att kalla liket sjukt. Det är blott de lefvande, som äro sjuka. Det är således vid lifvet sjukdomen är "bunden. Samma princip, samme lifsande, samme archeus, som under helsan styr och herskar, samma princip herskar ock under sjukdomen, men hans styrelsesätt har då tagit en förvänd, en abnorm, riktning. Archeus har blifvit "vredgad", såsom H. uttrycker sig. Utifrån verkande orsaker hafva retat honom, så att han vändt bort ifrån lifvets idé och i stället följer sin egen "sjukliga" idé, hvadan han också åstadkommer en sjuklig nutrition för kroppen. Men i alla fall är det han, som herskar: "quidquid in sanis edit actiones sanas, idipsum in morbis edit actiones vitiatas". Bg.