Artilleri- och ingeniörhögskolan

Artilleri- och ingeniörhögskolan, militär högskola, som leder sitt ursprung från Högre artilleriläroverket (se d. o.), har till ändamål att meddela artilleriets och fortifikationens subalternofficerare ökade insigter i de ämnen, af hvilkas kännedom dessa vapenslags ändamålsenliga användande beror. Högskolan, som erhöll sin nuvarande benämning 1878, flyttades 1885 från Marieberg vid Stockholm till Artillerigården i Stockholm. Undervisningen vid densamma är fördelad på 4 ungefär samtidigt pågående tvååriga kurser, nämligen allmänna artillerikursen, högre artilleri-kursen, allmänna fortifikationskursen och högre fortifikationskursen. De båda allmänna kurserna afse meddelandet af de kunskaper, som, utöfver hvad eleverna förut inhemtat, anses erforderliga för tjensten i allmänhet vid artilleriet och fortifikationen. Den högre artillerikursen afser meddelandet af de ytterligare kunskaper, som anses erforderliga för bestridande af vissa inom nämnda vapenslag förekommande särskilda befattningar, såsom besigtning af kanoner o. d., probering af krut m. m. Genom den högre fortifikationskursen skola bibringas de ytterligare kunskaper, som erfordras för att göra fortifikationsofficerarna användbara i ingeniörvapnets samtliga olika tjenstegrenar. Genomgåendet af allmänna artillerikursen samt af allmänna och högre fortifikationskurserna är obligatoriskt för de respektive vapenslagens underlöjtnanter i och för befordran till löjtnant. Högskolans ständiga personal utgöres af 1 chef, 1 adjutant, 11 lärare, 3–4 repetitörer, 1 redogörare och 2 vaktmästare. Kurserna börja under senare delen af hvarje jämnt år och afslutas under förra delen af derpå följande jämna år. Skolans stat utgör 36,866,50 kr. H. J–dt.